lördag 30 april 2011

Kungar, stormän och renhjordar i april 2011

Märkesmän i april 2011

Ickeifrågasatt. Kung Carl XVI Gustaf fyller sextiofem år idag, den 30 april 2011. Grattis! Kungen har sagt att han tänker fortsätta ett tag till som statschef. Och lika bra är väl det. Hoppas att tronföljaren och prins Daniel har hunnit hem från Willes och Katas bröllop i imperialstil.

Icketerrorister. Icketalibanen Mehdi Ghazali, Brickebacken, Örebro, och icketerroristen Joaquin Beccera, Hägersten, Stockholm, har nyligen uppmärksammats i massmedia. Ghazalis närmaste kompis är journalisten och kommunisten Gösta Hultén. Becceras närmaste kompisar är konstnären Dror Feiler och riksdagsmannen Jens Holm, båda vänsterpartister. Ghezali och Beccera har hävdat svenskheten i utlandet. Ghezali gjorde det framgångsrikt i Afganistan, på "Guitmo", i Somalia, Etiopien och Pakistan. Beccera har av diktatorn Chávez i Venezuela utlämnats till diktatorskollegan i Colombia. Svenska UD har fått nöjet att ingripa på det ena eller andra sättet för att söka freda de båda kändisarna.

Ickepåverkad. Håkan Juholt, som uppträdde helt normalt på takterrassen i Istanbul, ska i morgon hålla förstamajtal i Falun. Han ska då eller senare presentera ett paket av reformer som ska eliminera (nästan) allt det hemska som den borgerliga alliansen har ställt till med. Skatterna ska dock inte höjas förrän i oktober 2014.

Påverkade. Samerna är påverkade. De är jätteglada. De har vunnit en historisk seger i Högsta domstolen 27 april 2011 i mål T 4028-07, angående renbete i Nordmalings kommun. Docent Hedvig Bernitz har skrivit en  väldigt bra uppsats i Juridisk tidskrift om dessa krångliga problem. Jag hoppas att få återkomma till uppsatsen. Att det finns 200.000 renar i Sverige visste jag inte. Att en del fastighetsägare i Nordmaling är jätteledsna måste jag tyvärr också nämna.

onsdag 20 april 2011

Skitjobb sa Wanngård!

Skitjobb. Vår dotter har akademisk examen och en chefsbefattning. Efter gymnasiet har hon aldrig försörjts av sina föräldrar. Det var länge sedan. Hon ville ha det så. Hon tog inte studielån och finansierade sina studier med jobb som städerska och telefonförsäljare på ett call-center och tog examen på rekordtid. Jag berättade det för mina studenter när det var aktuellt. Jag blev skrämd av att jag kunde ana att en del av dem tyckte att det var fråga om skitjobb, som de inte kunde tänka sig att ta.

Nu har det nya oppositionsfinansborgarrådet Karin Wanngård (S) i Stockholm kallat telefonförsäljare ett "skitjobb"(se DN 20/4 2011). Karin Wanngård, 35, har tvingats ta tillbaka sitt uttalande på Newsmill. Vad hon menade var att telefonförsäljare har en skitlön, säger hon. Och visst ser man det så, inte minst om man tillhör politikeradeln och förklarar sig stå klart till vänster i politiken.

På nätet kan man få reda på att Wanngård senast har haft en chefsbefattning på H-P. Rimligen har hon kvalificerad utbildning, men det får man inte reda på. Att hon har dåligt omdöme vet vi. Det är inte alls uteslutet att hon blir finansborgarråd (En mikroversion av litteraten Zäta Höglund?) och kanske även statsråd vad det lider. Rödgröna fadäser brukar ju glömmas bort väldigt snabbt i våra massmedia. Nog kverulerat!

Nu önskar jag läsarna Glad Påsk och reser till Skåne på en fantastisk äventyrsresa till varmhjärtade vänner!

Zaremba om svenska skolan

Zaremba om skolan. I förgår, den 18/4 2011, var jag åhörare när Maciej Zaremba, känd DN-journalist och författare talade på Timbro om den svenska skolan. (Om Zaremba se Wikipedia på nätet. Han har initierat ett flertal viktiga debatter.) Seminariet var synnerligen välbesökt både av skolfuxar och diverse andra intresserade. Som vanligt var inslaget av ålderspensionärer påtagligt.

Zaremba har skrivit ett antal artiklar om skolan i Dagens Nyheter på senaste tiden. Jag har skam till sägandes inte läst dem, emedan jag inte orkar med alla verklighetsskildringar av livet i landet där Fjollträsk är huvudstad. Zaremba, som är född i Polen 1951, kom till Sverige så pass sent som 1969 och har därför sluppit gå i den svenska "enhets"- skolan som började utvecklas på 1950-talet. Det har inte heller jag gjort. Jag gick i folkskola, realskola och gymnasium. D.v.s. jag gick i läroverket utan att gå om, utan att bli skoltrött och utan att få dåliga betyg.

Maciej Zarembas huvudtes är att kommunalpolitikernas inflytande på skolan efter andra världskriget har varit förödande för skolan. Kommunförbundets (SKL) inflytande har också varit destruktivt. Likaså Lärarförbundets (LR). Den s.k. kommunaliseringen av skolan har betytt att lärarnas ställning undergrävts. Det har lett till en utomordentligt stark nivåsänkning när det gäller elevernas kunskaper och uppförande. I ett internationellt perspektiv är nedgången närmast unik. Zaremba anser inte att tillkomsten av ett antal privata skolor (s.k. friskolor) haft någon större betydelse för den allmänna nedgången.

Zaremba ser läraryrket som ett närmast konstnärligt yrke. Han anser att kommunal- och andra politiker i regel bortser från detta och att undervisningen medför en mängd förberedelser och efterarbete, som andra kommunanställda inte belastas med på samma sätt. På frågan om utbildningsminister Björklunds reformförslag hjälper, sade Zaremba att de var fullständigt nödvändiga, men att han inte visste om de hade någon bestående effekt.

Zaremba anser att det bör införas inträdesprov till högre studier. Man borde överväga att återinföra studentexamen "i liberal form". På förfrågan sade han att han ansåg att den finska skolan till en del kunde tjäna som modell för reformering av den svenska. Kanske borde man på nytt "förstatliga" skolan. Staten vore en bättre arbetsgivare för lärarna. Som synes har den forne kommunisten Zaremba blivit en högerextremistisk mörkman. I vissa avseenden påminner hans utveckling om Kallifatides’.

lördag 16 april 2011

Skelett i garderoben och långsiktighet

Skelett i garderoben. I en artikel i nättidningen dagensps.se (2011-04-11) återges en artikel i Dagens Industri. Det är en intervju med en av Sveriges få privatdetektiver, i detta fall en f.d. yrkesofficer. Han förtäljer att en hel del av hans verksamhet består i att kontrollera cv och personliga förhållanden - bl.a. tidigare brott och dylikt - beträffande kandidater till vd- och andra nyckelbefattningar i företag. Den klassiska tidens "otrohetsuppdrag" förekommer också, men är mer sällsynta. De flesta kunder är företag. Jag undrar om det inte är typiskt för Sverige att människor mitt i allt tal om transparens och offentlighetsprincip och allt vad det heter i själva verket har väldigt dålig personlig koll på andra, även om de arbetar i samma bransch etc.

Långsiktighet. Förre finansministern Kjell-Olof Feldt råder i en artikel i Expressen (2011-04-15) partivännerna Juholt och Waidelich att tänka långsiktigt, när det gäller Sveriges ekonomi. Visst är det lätt att hålla med författaren till memoarboken Alla dessa dagar. Det framgår också av Feldts formuleringar att han är tveksam till deras "drömmar" om höjd fastighetsskatt och återinförd förmögenhetsskatt. Men det är lätt att vara långsiktig, när man inte längre behöver räkna tiden i mandatperioder. Av annat som jag läst på nätet framgår att höjd fastighetsskatt och återinförd förmögenhetsskatt "för de rika" har mycket starkt stöd i den socialdemokratiska partigruppen i riksdagen. Feldt säger också att det på lång sikt behövs avsevärt ökade intäkter för det allmänna i fortsättningen. Ledarskribenten Per Gudmundson, SvD, påpekar att 77 procent av alla unga i Sverige med rötter utom Europa sympatiserar med de rödgröna. Jag är inte förvånad. Kjell-Olof Feldt låtsas som om inte invandringen finns. Vad Jimmie Åkesson (SD) och hans "fascister" tycker om skatterna är svårt att veta. Att en (SD)-man inte fick kampera i Ylva Johanssons (S; förr V) tjänsterum i riksdagen spelar ingen roll för mig.

torsdag 14 april 2011

Ödet räddar mig. Victoria Milan. Nämndeman. Waidelich och Nilsson.

Ödet - missöde. Idag råkade jag ut för det som jag aldrig någonsin råkat ut för förut, trots att jag varit en mycket tidig datoranvändare. Jag gjorde en felmanöver som för alltid utplånade en lång text som jag tänkt publicera på min blogg. Det var kanske lika bra. Texten var alltför elak och kritisk mot en del företeelser i svensk samtid, så det var nog ödet som ingrep.

Jag ska inte rekonstruera texten, men vill ändå berätta för läsarna att texten handlade om sådant som skrivits om i fyra artiklar i Svenska Dagbladet och Newsmill de senaste dagarna. Det gäller bristen på yttrandefrihet i Turkiet (SvD Brännpunkt 12/4 2011; Newsmill 2011-04-13) och brister i Greklands rättsväsende (SvD Brännpunkt 14/4 2011) samt en mer generell artikel på SvD:s ledarsida idag, 14/4 2011) av Ulf Gudmundson. Den handlar om demokrati m.m. i islamdominerade länder och kulturer.

Betydelsefull chefsposition. AB meddelar idag, 14/4 2011, att kändisen Dominika Perczynski, 40, som är mest känd för att vara kändis, nu får den viktiga posten som sverigechef för otrohetssajten Victoria Milan. Hon tillträder omedelbart. Jag ber att få gratulera henne och hennes klienter till upphöjelsen! Det ryktas att den främsta medtävlaren om denna position, statsrådet Maria Larsson, kommer att gråta ut i nästa nummer av Hänt i veckan. Sorry!

Nämndemannafascism. En sverigedemokrat som är nämndeman i en tingsrätt hade gjort vissa uttalanden i meddelanden till andra sverigedemokrater som gjorde att han entledigades som nämndeman. Uttalandena kunde med lite ond vilja tolkas så att han inte godtog alla människors lika värde. Nämndemannen överklagade entledigandet till ett för mig tidigare okänt organ: Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag. Nämnden upphävde tingsrättens beslut att entlediga honom. Så långt är allt gott och väl. Men jag har begränsat förtroende för överklagandenämnden med hänsyn till den sammansättning som nämnden har. Sverigedemokraterna har inlett ett förfarande för uteslutning av den misshaglige nämndemannen ur partiet. Det är lite uppseendeväckande med tanke på att partiet som bekant brukar betecknas som Sveriges fascistparti.

Waidelich och Nilsson. Ekonomiska talespersonen Tommy Waidelich (S) klarade sig inte så bra mot finansminister Anders Borg (M) i en debatt i går i SVT. Det ska bli intressant att se hur skattetalespersonen Jennie Nilsson (S) kommer att klara sig, när hon omsider ska debattera.

måndag 11 april 2011

Förmögenhetsskatt, f.d. och Libyens Leptis Magna

Socialdemokratiskt handlingsprogram. Som alla redan vet har (S)-ordföranden Håkan Juholt placerat sig till vänster om mitten i svensk politik. Efter en del krumbukter har han i SVT 10/4 2011 förklarat att förmögenhetsskatten ska återinföras och fastighetsskatten skärpas, när socialdemokraterna återfår makten. Visserligen i förändrade former, men ändå. RUT och jobbskatteavdrag - nja. Den nya förmögenhetsskatten ska bara drabba de riktigt rika. Jag kunde konstatera att min slutlön som universitetslärare för några år sedan var lägre än den normala lönen för en en högstadielärare idag. Och inte har jag en stor förmögenhet heller. Men jag vet av erfarenhet att det är mig och min fru som Juholt syftar på, när han ska skärpa fastighetsbeskattningen och återinföra förmögenhetsskatten.

Juholt har hittat ett slagord som gör sig bra som motivering för höjda skatter, inte minst bland kvinnliga väljare: Barnfattigdomen i Sverige ska bekämpas. Och visst är det behjärtansvärt. Men som vanligt finns det anledning att göra en ordentlig analys av missförhållandena. Det gäller också barns dåliga tänder i "utsatta områden". Till en del beror missförhållandena antagligen på företeelser som vanligen inte får diskuteras offentligt i folkhemmet, men som måste komma fram i den offentliga politiska debatten, när ytterligare stora summor skattepengar ska satsas.

F.d.  Håkan Juholt har som bekant företagit en utrensning i toppen på sitt parti. Men han stannar inte där. Igår fick kung Carl Gustaf veta att han rätt snart får den officiella titeln f. d. Konungen II. 1809 bestämde Sveriges riksdag som bekant att den avsatte kung Gustav IV Adolf i fortsättningen i alla officiella sammanhang skulle benämnas "f. d. Konungen". Nu är det dags för tvåan. Om stackars drottning Silvia, som ju nyligen ramlade över en sopsäck och av andra skäl surat en tid, ska kallas "f.d. Drottningen [II?]", när hon bosatt sig vid Sockertoppen är ännu inte bestämt. Själv är jag sen urminnes tider republikan, bör jag tillägga. Men jag önskar inte kungen eller hans familj något ont.

Libyen. I Mellersta östern kan vad som helst inträffa, när som helst. Just nu ser det ut som om den av SVT och andra massmedia redan avsatte diktatorn Gaddafi kommer att sitta kvar. De svenska JAS-planen kanske ska hjälpa honom mot rebellerna som tycks ha svårt att godta att han är kvar. För egen del har jag sedan ungdomen drömt om att få besöka ruinstaden Leptis Magna, som ligger en bit från Tripolis. Dit lär jag aldrig komma. Jag hoppas att de intressanta antika ruinerna inte har förstörts under inbördeskriget och att gåtan angående växten Silfion så småningom blir löst.
 
 
 
 

lördag 9 april 2011

(S)-skattare; Afganistan; H-fors

Skattesakkunskap (S)? Riksdagsledamoten Jennie Nilsson (39) från Hylte i Halland blir Socialdemokraternas talesperson i skattefrågor och vice ordförande i skatteutskottet. Hon har ingen som helst akademisk utbildning och blev riksdagsledamot så sent som 2006. Hon vill inte säga ett ord om skatterna. Risken kvarstår och förstärks att jag blir utkastad ur min bostad p.g.a. konfiskatorisk beskattning om jag lever 2014.

Afganistan och MENA. Vänsterledaren, kommunisten Lars Ohly och jag är överens om Sverige bör ta hem de 500 soldaterna från Afganistan. En svensk hjälparbetare har nyligen mördats i landet på ett brutalt sätt. I motsats till Ohly kan jag inte se att Sverige kan lämna någon effektiv humanitär hjälp i Afganistan, t.ex. genom utbildning av unga kvinnor. Däremot kan vi svenskar se till att afganer i Sverige rättar sig efter våra lagar, även om det skulle ta emot. Det gäller också generellt invandrare från utomeuropeiska länder, t.ex. MENA-länderna. Och även om det skulle ta emot. Ohly vill att Sveriges insats i Libyen ska fortsätta. Det tycker inte jag, vilket jag har sagt ett par gånger tidigare på bloggen.

Helsingforskryssning. Vi kom hem från en kryssningsresa till Helsingfors med Vikingline igår. Resan var lyckad. I ett avseende har Helsingfors förändrats på bara några år. Svenska språket är nästan försvunnet. När jag vistades i Helsingfors för första gången 1948 minns jag att i en del stadsdelar dominerade svenska affärsskyltar. Sedan dess har jag varit i "H-fors" vid åtskilliga tillfällen. Nu är det praktiskt taget bara gatuskyltarna på svenska  som finns kvar. Jag traskade mödosamt den oändliga vägen till Skatuddskajen i regn. Men det gick bra att beställa lunchsmörgås på svenska på Fazer. Och Mannerheims ryttarstaty står kvar. Han är den ende i Skandinavien som hedrats med en ryttarstaty i min livstid. Och det verkar inte det minsta löjligt. När ska malmöborna sätta upp Gustav IV Adolfs staty på Gustav Adolfs torg, förresten?

fredag 8 april 2011

Nalin Pekgul mot Lena Sommestad och Ylva Johansson

Socialdemokraten och enligt egen uppgift troende muslimen Nalin Pekgul är Socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande sedan åtta år tillbaka. Nalin Pekgul tillhör det fåtal nya svenskar som talar svenska utan accent, vilket jag tycker är positivt. Hon har tidigare framträtt som en stridbar (S)-företrädare. Men som ordförande för (S)-kvinnorna har hon inte synts till mycket i massmedierna. Hon har helt enkelt gjort ett blekt intryck som ordförande. Hon ställer nu upp för en ny period som ordförande. Denna gång utmanas hon enligt SvD:s nätupplaga 2011-04-08 av två kändisar, f. d. statsråden Lena Sommestad och Ylva Johansson. Kvinnoförbundet ska hålla förbundsmöte i augusti i år, men nomineringar ska göras redan nu i april. Det ska bli intressant att se om dessa kända politiker ska dra sig tillbaka på samma sätt som Håkan Juholts motkandidater. Vidare ska det bli intressant att se om ännu fler kandidater nomineras.

onsdag 6 april 2011

Socialdemokratisk ommöblering samt civilsamhället; rättegångsreform

Socialdemokratisk ommöblering. Håkan Juholt fortsätter sin ommöblering i (S)-toppen. Carina Moberg blir ny gruppledare i riksdagen. Veronica Palm blir ny ordförande i civilutskottet och Peter Hultqvist efterträder Juholt som ordförande i försvarsutskottet. Allt detta meddelades på en presskonferens som man kunde se på datorn igår, den 5 april 2011. På torsdag ska vissa följdförändringar göras, meddelade Juholt. Expressen uppger (5/4 2011) att Leif Pagrotsky ska förlora sin plats som vice ordförande i riksbanksfullmäktige. Därom veta vi ännu intet.

Veronica Palm utmärkte sig särskilt på presskonferensen genom ett flamsigt framträdande som inte anstår en ordförande i ett av riksdagens utskott. Hon är helt enkelt alltför omogen för en plats i riksdagen. Veronica Palm efterträder Maryam Yazdanfar som är barnledig från riksdagen fram till slutet av augusti och därför rent faktiskt inte kan utöva sitt ordförandeskap förrän i höst. Maryam Yazdanfar (f. 1980) har i sin tur visat sig minst lika omogen som Veronica Palm genom att säga att hon inte har en aning om vad hon ska göra, när hon inte får vara ordförande i civilutskottet. Att vara vanlig, välavlönad, riksdagsledamot är således inte på långa vägar tillräckligt för en sådan toppkraft som hon. Enligt en beundrarinna, förra ledarskribenten på Aftonbladet Åsa Petersen, 34, har Yazdanfar ett framträdande som säkert många - även inom (S) - uppfattar som mycket, mycket, otrevligt, även om Åsa Petersen uppfattar det som bra (AB debatt 5/4 2011).

Juholts ekonomiska talesman (på nysvenska "talesperson") Tommy Waidelich sägs ha lite andra åsikter än Juholt (SvD 3/4 2011 s. 9). Han sägs bl.a. vilja behålla både ROT och RUT. Inte heller vill han återinföra förmögenhetsskatten. Vad som ska gälla som (S)-politik framöver vet vi inte.

Allt detta och mer därtill borde rimligen leda till att alliansen kan se med tillförsikt på valet 2014. Men det finns all anledning att varna för Juholt. Många ledare har segrat med ännu mycket mer osammanhängande program. Tänk om vi får en Juholteffekt i rätt tid före valet 2014! Att Juholt liksom alla andra partiledare har hårda nypor har han redan visat. Som vanligt är det också lätt att glömma alla röstberättigade som inte kan svenska. Att det rödgröna samarbetet är slut är nog mest en alliansdröm.

En modernare rättegång (EMR). När jag läste till jur.kand. på 1950-talet fick jag och mina studiekamrater lära oss att den nya processordning som infördes med "Nya Rättegångsbalken" år 1948 innebar att både brottmål och tvistemål i fortsättningen skulle kännetecknas av muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Tyngdpunkten i rättskipningen skulle ligga i första instans. (Detta var f.ö. också en grundtanke, när gamla rättegångsbalken trädde i kraft 1736.) Idag håller man på att genomföra EMR-reformen, som nu utvärderas.

"Med EMR-reformen flyttades tyngdpunkten i de allmänna domstolarnas rättsskipning till första instans." (Art. i tidskriften Domkretsen 2011:1 s. 12-15; cit. s. 12.) Där ser man. Jag trodde att det skedde tio år innan jag blev jur.kand. Som man kunnat förvänta har EMR-reformen tillämpats olika i de olika hovrätterna. P.g.a. att HD sedan länge endast tar upp ett litet antal mål, kan man säga att lilla Sverige fått sex olika högsta domstolar, en för varje region.

Civilsamhället. Igår var jag på Timbro. Där var fullt av folk. Seminariet hade rubriken Hur får vi liv i det svenska civilsamhället? Till grund för seminariet låg en rapport med titeln Det borgerliga samhället: I tur och retur? [Sic!]. Rapporten var författad av professor Lars Trägårdh. Vidare framträdde professor em. Hans Zetterberg (f. 1927) och ambassadtjänstemannen Mattias Bengtsson. Moderator var en av Timbros talrika chefer, Håkan Tribell.

Trägårdh talade långt och lärt och ganska abstrakt. Zetterberg talade rätt långt han också. Varje mening han sade var förstås kontroversiell och skulle ha fått varje rödgrön att koka av ilska. Publiken skrattade gott, liksom föreläsaren själv. Bengtsson talade lite kortare. Sen fick klassresenären neråt fil.dr. Lars Tobisson, f.d. moderat partisekreterare, ordet. Han berättade kort och bra att när han tagit upp det civila samhället för länge sedan hade han inte fått något gehör. Till slut talade klassresenären uppåt fil.dr. Roland Poirier Martinsson, Timbro, rätt långt. Då hade alla slutat lyssna och väntade på den frugala lunchen.

Man kan väl som en kort sammanfattning säga att det civila samhället i praktiken är det samhälle som - hatat av socialdemokrater och andra socialister - frodas i form av enskilda initiativ och särskilt då ädelt syftande föreningar som inte är anknutna till Rörelsen.

fredag 1 april 2011

Vettlöst?

Vettlös. S-veteranen Enn Kokk skriver på sin blogg (29/3 2011) att Hans Bergströms debattartikel (29/3 2011) är "fullkomligt vettlös och just därför intressant". Enn Kokk gissar att vettlösheten beror på att Hans Bergström är renegat från ett socialdemokratiskt hem i Värmland. Vem vet!

Den misshagliga debattartikeln har rubriken Juholt (S+V), något som onekligen borde få läsaren att haja till. Men varför det? Mona Sahlin ledde ovedersägligen en koalition (S+MP+V). Nu menar Hans Bergström att MP fjärmat sig från de två andra, vilket betyder att (S+V) återstår. Han gör vidare en kort genomgång av deras inrikesprogram och anser sig kunna konstatera att de har i stort sett identiska program. Han hänvisar också till Lars Ohlys artikel på Newsmill (26/3 2011), där Ohly förklarar sig nöjd med Juholt. Jag är inte alls säker på att inte Juholt inför avsevärt skärpt fastighetsskatt och förmögenhetsskatt om han får möjlighet till det. Det ville Thomas Östros göra. Det innebar för mig personligen att han ville köra ut mig ur min bostad. Jag tycker inte det minsta synd om honom.

För min del tror jag inte att MP har fjärmat sig från de rödgröna ståndpunkterna. De ledande miljöpartisterna förblir hänsynslösa extremister. I en del fall har man också särskild anledning att tro att miljöengagemanget inte är så förfärligt djupt. Snarare ser de engagemanget i Miljöpartiet som en väg till personlig framgång. Detta är f.ö. inte något unikt. Det finns karriärister i alla de åtta riksdagspartierna.
 
(S) upp - (M) ner. En färsk opinionsmätning av Synovate visar uppgång för Socialdemokraterna och nedgång för Moderaterna. Sorgligt att säga skulle det inte alls förvåna mig, om mätningen på ett riktigt sätt återger väljaropinionen. Och hur pejlar man alla de väljare som inte kan ens elementär svenska? De flesta av dem röstar på de rödgröna om de röstar. Särskilt vanligt är att de röstar på (S) under ledning av sina opinionsbildare. Utan reell möjlighet till eget, självständigt ställningstagande.

Kemal Atatürk. När det gäller Främre orienten har jag sedan unga år varit beundrare av Kemal Atatürk. Jag vet att det i många avseenden inte är en sympatisk herre, långt därifrån. Men han försökte modernisera och sekularisera resterna av det osmanska imperiet, det som nu är Turkiet. Det tycker jag är bra.

Litterturlån. Jag lämnade tillbaka en bok på Kungliga biblioteket i förgår. Då kunde jag inte låta bli att låna ett par andra böcker, som jag nu har börjat läsa. Båda är aktuella i dessa MENA- och Turkiet-tider. Den ena heter Die Aufklärung und ihre Weltwirkung [Upplysningen och dess verkningar i världen] (utg. av Wolfgang Hardtwig; 2010). Den andra har titeln The Berlin-Baghdad Expres. The Ottoman Empire and Germany’s Bid for World Power, 1898-1918 av Sean McMeekin (2010). Båda böckerna bjuder på fascinerande läsning. Jag ska återkomma till dem.