onsdag 29 februari 2012

Finansminister Andersson; Medborgarskap

Finansminister Andersson. Civilekonom Magdalena Andersson (S) som för närvarande inte sitter i riksdagen blir förmodligen finansminister om de röd-gröna vinner valet 2014. Hon intervjuades i Svenska Dagbladet igår, den 28 februari 2012. Det tycks finnas en klockartro att hon svarar för en förnyelse av tänkesätten i den socialdemokratiska ekonomiska politiken och inte minst skattepolitiken. Jag har läst intervjun med henne så noggrannt jag förmått. Och jag är inte så säker. Det kan exempelvis mycket väl hända att hon återinför både förmögenhetsskatten och fastighetsskatten och varför inte arvsskatten - men den struntar jag i. Hon hänvisar till en partiintern översyn av skattesystemet som f.d. statsrådet, riksdagsman Leif Pagrotsky håller på med.

Det står skrivet i stjärnorna om jag får behålla min bostad under rödgrön regim efter 2014 års val.

Det mesta i intervjun i övrigt är allmängods. T.ex. att statsmakterna ska främja nyföretagande. Vilken riksdagspolitiker vill inte det?

Det är en intressant utveckling att riksdagens största parti, Socialdemokraterna, har valt att utse en ny partiledare och en ekonomiskpolitisk talesperson och trolig finansminister utanför partigruppen i riksdagen. Man ska inte överdriva betydelsen av en sådan här åtgärd. Partiledaren är hämtad från  det LO som alltid varit oupplösligt sammanflätat med Partiet. Men i fråga om Magdalena Andersson är det måhända något lite annorlunda. Hon framstår närmast som en teknokrat trots att hon varit socialdemokratisk statssekreterare. Har hon betalat sin tv-licens och har hon inte haft svart städhjälp? Kanske är det ingen journalist som ställer frågorna - hon representerar ju gudbevars det goda.

Medborgarskap. Riksrevisionen påpekar att det sedan tre år tillbaka inte sker någon kvalitetskontroll av handläggningen av medborgarskapsärenden och att bara en person hanterar besluten i två tredjedelar av fallen (Riksdag & Departement # 7 2012 s 7). Medborgarskapsbeslut kan inte tas tillbaka. Revisionen säger att det finns risk för hot och mutbrott och det kan man hålla med om. Vad är dagsnoteringen på ett svenskt medborgarskap?

Makteliten och LO. LO-ekonomerna har idag presenterat en rapport med rubriken Makteliten - kommer igen. Jag har inte haft tillfälle att läsa den, men den sammanfattas på nätet på LO:s hemsida. Jag tillhör verkligen inte makteliten och inte inkomsteliten heller. Men jag är inte dummare än att jag förstår att LO-ekonomerna avser att höja skatterna för mig. Som sagt. Får jag bo kvar i min bostad, herr LO-chefsekonom Ola Pettersson och fru ekonomiskpolitisk talesperson Magdalena Andersson? Ni tillhör ju båda makt- och inkomsteliten.

Insemination. Journalisten Siewert Öholm har skrivit en tänkvärd artikel i frågan på Newsmill 28/2 2012. Den har rubriken KD har inga vänner kvar i alliansen.

måndag 27 februari 2012

Julimonarkin

Julimonarkin. Professor Stig Strömholm har efter en tids frånvaro i Svenska Dagbladets kulturdel återkommit med en understreckare med titeln Utvecklingen sprang ifrån julimonarkin (SvD 27/2 2012).

Stig Strömholm anmäler en bok av Gabriel de Broglie med titeln La Monarchie de julliet 1830-1848 (Fayard, 462 s.). Man kan på goda grunder fråga sig hur många svenska historiker - även yrkeshistoriker - som har ämnet present. Ludvig Filip upphöjdes 1830 på revolutionär väg till "Fransmännens kung". Titeln skulle ge monarkin en mer folklig framtoning än förut, på samma sätt som det svenska prinsessnamnet Estelle skall associera till Folke Bernadotte. Strömholm ger boken ett mycket gott betyg och jag som inte läst boken har naturligtvis ingen avvikande mening.

Stig Strömholm har särskilt uppmärksammat att rösträtten (för män) utsträcktes något. Väljarkåren ökade från c:a 90.000 till 170.000 genom ändrade rösträttsregler. Frankrike hade vid denna tid c:a 32 miljoner invånare. England hade något under 20 miljoner invånare och en miljon väljare efter den berömda valreformen 1832. De båda stora länderna hade ännu långt till allmän rösträtt för män och kvinnor.

Det är bra att franskspråkig litteratur uppmärksammas. Det är numera få svenskar som kan läsa franska någorlunda obehindrat. Flertalet svenska akademiker m.fl. tror sig däremot kunna läsa engelska obehindrat. I själva verket är det inte så. Och tysk litteratur ska vi inte tala om.

Efterskrift. Jag har kompletterat min text om Tage Erlanders Dagböcker 1961-1962 på min forskarblogg, http://torstensforskarblogg.blogspot.com/ med en efterskrift.

söndag 26 februari 2012

Erlanders dagböcker 1961-1962

Tage Erlanders dagböcker1961-1962. Jag är nu äntligen färdig med en recension av den senaste delen av statsminister Tage Erlanders dagböcker. Den finns på min forskarblogg, som har adressen
http://torstensforskarblogg.blogspot.com/

fredag 24 februari 2012

Oreformerad Socialdemokrati? Stella Polaris? Pension vid 75?

Slutdiskuterat? Socialdemokraterna är på frammarsch under sin nya ledare Stefan Löfven. Han ger ett mer pålitligt intryck i tv än den förre partiordföranden Håkan Juholt. Han har också en bättre framtoning än Mona Sahlin, som egendomligt nog inte appellerade till vare sig män eller kvinnor. Vänsterpartisterna och miljöpartisterna är inte särskilt nöjda med Stefan Löfven på grund av hans ståndpunkt i kärnkraftsfrågan.

Hur står det till bland de egna socialdemokraterna? Jag gissar att det i praktiken är slutdiskuterat i partiets mera inflytelserika kretsar, om Löfvens framgångar i opinionen fortsätter. Och det kan man befara. I så fall  riskerar det arbetande folket i Sverige att Socialdemokraterna kommer till makten 2014 så att säga på ett bananskal, utan att ledargarnityret har utbytts i någon större utsträckning och utan att en mer djupgående reformdiskussion påverkar partiets politik. Stefan Löfven har presenterat sitt s.k. lag. Det är anmärkningsvärt att den nya ekonomisk-politiska talespersonen i likhet med Löfven själv inte är riksdagsledamot.

Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle vägra att ställa upp på den rödgröna sidan förefaller otroligt. Men det är inte bra ur socialdemokratisk synpunkt om Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledare får ökat spelrum i riksdagen. Å andra sidan är vi rätt få som kommer ihåg vad Lars Ohly (V) sade, när han tillfrågades om vilken ministerpost han helst ville ha i en koalitionsregering med socialdemokraterna. Social-, finans- eller utrikesminister blev det föga blygsamma svaret.

Estelle. Kungafamiljen gratuleras till sin nya medlem, Estelle. Jag hoppas att hon får ett bra liv. Estelle betyder stjärna och namnet skall uppenbarligen associera till den Estelle som var gift med Folke Bernadotte och därmed till honom. Han organiserade som bekant de berömda vita bussarna som räddade människor från tyska koncentrationsläger. Kort efter andra världskriget dödades han av terrorister när han försökte åstadkomma fred i Palestina. Den lilla prinsessan har fått en sorts helgonnamn. På målningar lyser Stella Polaris över den enväldige kung Karl XI.

I samband med prinsessans födelse förekom ett antal ceremonier. Den försiktige Fredrik Reinfeldt sade att han medverkat i gamla ceremonier som han knappt visste fanns.

Pension vid 75? På Ohlininstitutet diskuterade fyra vana debattörer om det är rimligt att gå i pension vid 65, när man kan räkna med att leva till hundra. Statsministern har initierat en betydelsefull diskussion som han inte vinner många röster på.

De fyra debattdeltagarna var rätt överens. Två av dem var Widar Andersson och Gunnar Wetterberg. Jag skall inte försöka att referera detaljer i debatten. Men det är klart att pensionsåldern måste höjas. En i publiken påpekade att det viktiga är den faktiska pensionsåldern och det tror jag också. En annan i publiken nuddade - inte snuddade - vid frågan om den stora vita elefanten som ingen talade om här heller. Den stora invandringen från länder där det är naturligt med hemarbetande make. Jag antar att det förvärvsarbetande folket skall finansiera även pensioner (motsv.) åt dem. Frågan togs inte upp av panelen men antyddes eventuellt av Widar Andersson. En kvinna i publiken med särskild anknytning till Polen pratade för mycket, vilket var störande, men hon hade nog egentligen vettiga synpunkter.

söndag 19 februari 2012

Birgitta Blom avliden. (S)-uppgång. Kulturåsikter.

Birgitta Blom. Jag har vid något tillfälle för länge sedan träffat hovrättspresidenten i Svea hovrätt Birgitta Blom. Jag känner henne inte och har inte något egentligt personligt intryck av henne. Hon avled för kort tid sedan 82 år gammal och har fått en dödsruna i Svenska Dagbladet 19/2 2012, undertecknad som sig bör av fint folk.

Dödsrunan ger anledning till några reflexioner. Den säger ingenting om hennes föräldrar. Wikipedia är också enstavigt. Det är ett vänsterdrag, om man inte är uppstigen ur arbetarklassen, förstås.
(I Vem är det 1975 omtalas att hon är prästdotter från Stockholm.)

I dödsrunan omtalas att hon var gift med sedermera industriborgarrådet och riksdagsmannen Lennart Blom f. 1925, som avled 1990. Men det sägs inte att han var moderat. Hade det varit fråga om en socialdemokrat hade detta sannolikt nämnts. Birgitta Blom, såväl som undertecknarna av dödsrunan, gjorde karriär under det socialdemokratiska maktpartiets hegemoni. Det är för dem inte ens nu läge att nämna mannen Bloms politiska hemvist. Socialdemokraterna kan ju mycket väl återta sin hegemoni 2014.

Det talas i dödsrunan om "kraftfullt och omutligt ledarskap" och "auktoritet". Men på fritiden "trädde en glad och prestigelös person" fram. Jag är glad att jag inte träffade henne i jobbet.

Samtidigt är det intressant att reflektera över hur jämförelsevis nytt kvinnornas framträdande inom domarkåren och den högre ämbetsmannakåren är. Birgitta Blom var den första kvinna som utnämndes till hovrättslagman och den första kvinna som utnämndes till hovrättspresident. Hon var nio år äldre än jag och tog jur.kand.examen fem år före mig.

Socialdemokratisk uppgång. Icke oväntat har opinionen vänt. Stefan Löfven och hans socialdemokrater seglar i medvind. Den senaste opinionsundersökningen visar drygt 29,0 procent (S).

För egen del vill jag fortfarande ha reda på om jag ska tillåtas bo kvar i min bostad eller om Socialdemokraterna ska driva bort mig genom återinförd och skärpt fastighets- och förmögenhetsskatt. Jag tycker att det vore orättvist för jag har förvärvsarbetat från 18 - 67, ungefär som en gammaldags LO-arbetare. Men det är kanske trots allt ändå bäst att plocka fram knappnålen med rött huvud igen, om ni minns den.

Medelklassens föga diskreta charm. Jag bläddrar i Svenska Dagbladet denna söndag, 19/2, och finner kulturdelen full med färgbilder och artiklar om allehanda kulturknuttar och kulturspättor, somliga vackra och somliga mindre vackra. Alla mer eller mindre medelålders och vänsterbetonade. Alla kritiserar de mig och mina likar på ett puerilt sätt för att vi inte engagerar oss tillräckligt i utomeuropéernas problem. Och framför allt för att vi är skeptiska till effektiviteten i den u-hjälp som vi ska betala och till den invandringspolitik som föres och som vi också ska finansiera. Vi är världens överklass som borde utrotas. Helt klart.

Och så det senaste tramset. Hen.

lördag 18 februari 2012

Atom-Löfven och MP samt Jämställdhet

Atom-Löfven. "Stefan Löfven riskerar ett rödgrönt regeringsalternativ" lyder rubriken på en debattartikel i DN:s nätupplaga 17 februari 2012. Författare är två verkligt stora föredettingar i Miljöpartiet, Per Gahrton f. 1943 och Maria Wetterstrand f. 1973. De påpekar att ett flertal viktiga länder i västeuropa har fattat beslut om att avskaffa kärnkraften. I detta läge är det fel av Stefan Löfven att inbjuda alliansen till "blocköverskridande energisamtal" som går ut på förnyad kärnkraftssatsning. Om Löfven träffar överenskommelse med moderaterna om kärnkraften är det lika bra att han satsar på en koalitionsregering med dem. MP skall inte medverka i en Löfven-regering som förnyar kärnkraften.
Det är inte de nuvarande språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson som har skrivit detta. Men man får anta att de är införstådda med sina stora föregångares hot. Samtidigt ger det Gustav och Åsa handlingsfrihet. Om de rödgröna får möjlighet att bilda regering efter valet 2014 vill nog både de och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt vara med på riktigt vid köttgrytorna. När det kommer till kritan.

För Stefan Löfven är hotet utmärkt. Många socialdemokratiska väljare är minst sagt tveksamma till de gröna. De socialdemokratiska förtroendemännen bland de marginellt viktiga utomeuropeiska invandrarna kan förmodas vara mer angelägna om att tillgodse sina landsmäns mera snävt definierade intressen än av energi- och miljöfrågor som kärnkraftsavvecklingen.

Utrikesdeklarationen. Utrikesminister Carl Bildt har presenterat regeringens utrikesdeklaration för 2012 i riksdagen. I sitt veckobrev betonar moderata partisekreteraren Sofia Arkelsten i anslutning till deklarationen att Sverige bl.a. ska arbeta för en mer jämställd värld, t.ex. i Afganistan, i Främre orienten och i Afrika.

Varför inte börja där vi möjligtvis ännu har vissa reella möjligheter att uträtta något, t.ex. i Rinkeby i Stockholm, i Bergsjön i Göteborg och i Rosengård i Malmö!

fredag 17 februari 2012

Ulla 70; Helenas catering; Melin, Dom bara pratar. - Bra sjukvård. - Transponderproblem: PM Shopen

Ulla 70. Igår, torsdagen den 16 februari 2011, var vi drygt tjugo inbjudna vuxna samt tre barn som samlats hemma hos oss för att fira min fru Ullas sjuttioårsdag. Som vanligt i sådana här sammanhang var jag gäst, för att använda det ord med vilket Ulla vanligen karakteriserar min medverkan. Det hela var lyckat. Bara tre inbjudna hade fått förhinder. Eftersom flertalet herrar var bilförare och därför inte drack alkohol, så var det en prestation att närvarande damer lyckades tömma ett i förhållande till antalet vuxna gäster betydande antal vinbuteljer. Maten från Helenas catering här i Sollentuna var mycket bra, det kan jag som gäst intyga.

I sitt tal skisserade statsrådets mamma delar av den politiska utvecklingen i Sollentuna under flera decennier och Ullas plats i skeendet.

Ullas barndomsvän Sylvia och hennes man Lars Melin överlämnade bland annat Lars senaste bok (medförf. Martin Melin) Dom bara pratar, # prat #press # politik (2011; ISBN 978-91-86183-65-3). Denna nya underfundiga bok är liksom hans tidigare böcker inte direkt ägnad att skaffa honom vänner bland politiker och journalister. Det är nog snarare vi läsare som uppskattar boken. Lars, som är docent, protesterade kraftigt, när jag kallade honom intellektuell, trots att han regelbundet medarbetar i tidskriften Axess!

Ulla tackar även för alla andra fina presenter i form av vackra blommor och annat!
Själv gav jag henne Tomas Tranströmers samlade verk samt biljetter till en konsert, om mina läsare undrar.

Transpondertrubbel löst. Onsdagen den 15 februari blev jäktig för mig. Bland mycket annat skulle jag ordna så att en fjärrkontroll, s. k. transponder, till billåset fungerade. Trots att transpondern är av ett mycket vanligt märke, DEFA, fick jag åka till tre ställen innan jag fann de kunniga män som kunde fixa det hela på några minuter: PM Shopen i Solna. Även på de två andra ställen jag besökte var de mycket trevliga och hjälpsamma, när de hänvisade till tänkbara andra företag.

Samma dag var jag på Löwenströmska för provtagning och på Karolinska för läkarbesök. På båda ställena blev jag som vanligt i sjukvården mycket bra bemött. Det enda jobbiga var att traska runt hela karolinska området från bussen för att nå rätt klinik. Detta p.g.a. pågående byggande. Men det var troligen en mycket nyttig promenad om än i bitande fuktkyla.

söndag 12 februari 2012

Opel; Erlander; Malmömord

Opel i Sollentuna. Det gamla välkända bilmärket Opel, ibland kallat Skrotmercedes av stygga pojkar, har återkommit till Sollentuna. I en lokal vid Kanalvägen, som bland annat hyst en Mercedesförsäljning, men länge stått tom, öppnas i dagarna försäljning av Opelbilar och verkstad. Hoppas att det nya företaget blir framgångsrikt!

PS! Jag kommer just på att Opel-öppnandet kan ha samband med SAAB-stängningen. Det är inte alls otroligt att General Motors, som äger Opel, vill utöka Opels närvaro i Sverige, när nu SAAB, som också ingår i General Motors, läggs ner. DS!

Tage Erlander. Det börjar bli en sorts tragikomedi. Jag har länge skrivit på en mycket kort text om Tage Erlanders senaste dagboksdel, som jag fått i julklapp. Men jag har hela tiden avbrutits av ditt och datt. Pensionärstillvaron är inte alls så ostörd som många unga tror. Men nu börjar den bli färdig, trots alla avbrott. Jag har också en annan kort text under arbete; den börjar bli färdig även den. Jag har helt enkelt inte tid att förvärvsarbeta till sjuttiofem.

Malmömorden. Flera av morden i Malmö är kopplade till internetrelaterade blufföretag och ekonomiska bedrägerier, säger initierade källor (Malmömord kopplas till blufföretag, DN på nätet 12/2 2012; Ewa Tures/TT). Om det är riktigt så har den organiserade brottsligheten tagit ett kliv framåt i vårt land. Det tycker vi svenskar inte är bra!

lördag 11 februari 2012

Hämnd, dödsrunor och Thatcherfilmen

Hämnd. Vedergällningens tid är här är rubriken på en artikel om en tv-serie i TV3 som heter Revenge (SvD Kultur10/2 2012 s. 36). (Revenge betyder som bekant hämnd på engelska, och titeln har inte översatts.) SvD-medarbetaren Harry Amster har skrivit artikeln. Han påpekar att det tidigare under lång tid har varit på modet att vara kränkt. Men nu är det hämnd som gäller. Amster filosoferar kring hämdproblemen på ett lättsamt sätt. Men själva grundfrågan är mycket skrämmande.

Dödsrunetendens. Det verkar vara en ny tendens att nära anhöriga till en bortgången författar dödsrunan över den avlidne. Tre dödsrunor i SvD idag är alla författade av nära anhöriga. Jag har inga statistiska belägg för tendensen, men tycker mig ha märkt att det i ökad utsträckning är anhöriga som skriver. Förr var det nästan alltid arbetskamrater, goda vänner eller föreningskamrater och liknande som skrev. Så är det förstås fortfarande i väldigt många fall.

Thatcher. Jag hoppas att ganska snart få tillfälle att se den omtalade filmen om Margaret Thatcher på vår utmärkta bio här i Sollentuna. Den har fått rätt skilda omdömen av olika recensenter. Se t.ex. SvD Kultur 3/2 2012 s. 12) Man tycks dock ense om att Meryl Streep är bra i huvudrollen som premiärminister Thatcher.

tisdag 7 februari 2012

Jäv hos Finansinpektionen. Ut: Östros, In: Sommestad. Nej: Löfven

Jäv. Kopplingen helt ohållbar lyder rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet Näringsliv 6 februari 2012. Det är f.d. chefredaktören på Dagens Nyheter Arne Ruth som kommenterar att avdelningschefen Malin Björklund hos Finansinspektionen handlägger inspektionens ärende om godkännande av Skandia Livs köp av Skandia.

Hon var chef för Skandia Livs kapitalförvaltning 2002-2004. Samtidigt var den nuvarande chefen för Skandia Liv Bengt-Åke Fagerman vice vd och tillförordnad vd i Skandia Liv. Både Malin Björklund och Fagerman var således samtidigt höga chefer inom Skandia Liv. Finansinspektionens chef, generaldirektören Martin Andersson säger enligt artikeln att han inte ser något problem med Malin Björklunds koppling till Skandia Liv och till Fagerman. Affären som skall granskas ligger på miljardnivå och kan inte betecknas som ett rent rutinärende hos Finansinspektionen.

För de statliga förvaltningsmyndigheterna gäller Förvaltningslagen (SFS 1986:223). I förvaltningslagen finns jävsbestämmelser som gäller vid handläggning av ärenden, t.ex. det nu aktuella hos Finansinspektionen. I 11 § första stycket finns först ett antal punkter om bl.a. släktskapsjäv och annat sådant. I den sista punkten i detta stycke, punkt 5, föreskrivs att jäv föreligger "om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans [handläggarens] opartiskhet i ärendet." I andra stycket av paragrafen föreskrivs: "Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse."

Det framstår som helt orimligt att frågan om jäv uppenbarligen skulle sakna betydelse i detta fall. Enligt 12 § andra stycket ska handläggaren "självmant" anmäla jäv "om han vet en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom". Så tycks inte ha skett.

Jag utgår ifrån att uppgifterna i tidningsartikeln är riktiga. Det är visserligen rätt länge sedan Malin Björlund arbetade hos Skandia Liv. Men med tanke på den funktion hon hade hos försäkringsföretaget och med tanke på hennes anknytning under den tiden som arbetskamrat till den nuvarande chefen för Skandia Liv så borde Finansinspektionens generaldirektör ta sig en ordentlig funderare på om hon ska handlägga det nu aktuella ärendet. Jag tycker att JO har anledning att göra det också.

Jag har en obehaglig känsla av att ju högre upp i förvaltningshierarkin man kommer, desto mindre känsla för betydelsen av regler om opartiskhet, jävsregler, har man. Men reglerna är betydelsefulla och måste upprätthållas i Sverige, som trots allt även i fortsättningen bör betraktas som en västerländsk rättsstat.

Exit Östros. Thomas Östros säger i Aftonbladet att han skall lämna riksdagen till hösten. Han säger att han inte känner någon bitterhet. Han får säkert ett fint jobb. Men en trolig bidragande orsak till Östros avgång framgår av artikeln. Det är att Lena Sommestad, professor, f.d. statsråd och numera ordförande i Sossekvinnorna efter att ha likviderat Nalin Pekul, ska få plats i riksdagen. Sommestad står nämligen i tur på listan efter Östros. Däremot tycks Socialdemokraterna hittills inte ha kunnat ordna så att Stefan Löfven adjungeras till riksdagen vid större debatter. Enligt uppgift har det gamla maktpartiet förgäves gjort framstötar om det, men hittills fått kalla handen av missunsamma 'borgare' och 'fascister', som bildar en sorts matematisk, ond, majoritet i riksdagen. (Jfr min blogg 26/1 2012.)

lördag 4 februari 2012

AstraZeneka och Smart-dum

AstraZeneka. Sverige har drabbats av sträng kyla. Som om det inte vore nog har det just meddelats att läkemedelsföretaget Astra Zeneka kommer att friställa 1.200 anställda i Södertälje, till största delen forskare. Det är en katastrof för Sverige. Inte tu tal om det. I politiken har alliansregeringen fått ett jätteproblem; hittills har oppositionen varit något dämpad. Alla ansvariga vet att plakatpolitik inte löser sådana här problem, men visst är den frestande för de rödgröna. I massmedia har redan många mer eller mindre initierade experter och tyckare uttalat sig om orsakerna till det inträffade och om vilka åtgärder som bör vidtas.

Jag påstår mig sannerligen inte ha expertstatus, så jag är ren tyckare. Jag känner starkt för dem som drabbas av nedskärningarna. Det har sagts en hel del om den internationella trenden hos de stora läkemedelsbolagen på bl.a. Newsmill. Den tycks gå ut på att flytta forskning till bland annat Indien och Kina och att i övrigt satsa på små innovationsföretag i stället för att bedriva forskning i egen regi.

För min del har jag alltid i sådana här sammanhang en tyckar-känsla av att felet kanske till någon del ligger i det svenska samhällets utveckling. Jag kan ha fel - jag kan ha rätt - men jag tror att både jämställdhet och jämlikhet kan ha större betydelse för ett sådant här beslut än vad man i förstone tror. Forskande män och kvinnor som ska lämna och hämta barn på dagis och som inte har pigstöd i sitt privata liv,  får rimligtvis mindre tid och ork i sitt arbete. Att de dessutom ingår i en stor och förmodligen rätt tungrodd organisation gör inte saken bättre. Den sägs i en artikel på Newsmill inte heller ha producerat något verkligt lönande läkemedel på länge. Om det är riktigt vet jag inte.

Smart-dum. Fil.dr Tanja Bergkvist har rubriken Det smarta i att vara dum på sin krönika i Axess nr 1, 2012 s. 68. Hon ger några exempel på att motsägelser och dubbla måttstockar inte är något problem för många högljudda tyckare i massmedia. Tanja Bergkvist har hämtat sina exempel från den feministiska debatt, men samma fenomen finns på andra håll också. Ett av Bergkvists exempel: Pappans sagoläsning för barnen höjer hans livskvalitet, mammans sagoläsning gör att hon hamnar i kvinnofällan och därmed sänker sin livskvalitet.

Ett exempel från miljöområdet - ett favoritområde för extremister - finns i dagens nummer av Svenska Dagbladet. Rubriken säger helt enkelt att åtgärder som i och för sig är bra och motiverade måste företas på ett balanserat sätt för att inte leda till skada. Rubriken lyder: Klimatpolitik får inte gå ut över de fattiga. Brännpunktsartikeln är undertecknad av personer inom bl.a. Latinamerikagrupperna och handlar om s.k. utsläppsrätter.

Gikt. Jag har drabbats av ett giktanfall som bortsett från värk i en fot gör att jag inte är så rörlig. Det var längesedan sist, men blir inte roligare för det.

fredag 3 februari 2012

Axess om Röda Kors-bedrägeri

Axess nr 1, 2012. Kulturtidskriften Axess första nummer för 2012 har nyligen utkommit. Som vanligt innehåller denna konservativa kulturtidskrift många intressanta artiklar. Temat i detta nummer är Feminism som kvinnofälla.

En artikel i en annan genre, som jag fäst mig särskilt vid, är Bengt Nilssons artikel Den gåtfulle svindlaren. Den handlar om den mycket uppmärksammade reklamchefen hos Röda Korset som förskingrade från denna organisation och från Cancerfonden. Totalt nästan åtta miljoner kronor. Artikeln innehåller en anmälan av en bok med titeln Guldsot, som skrivits av Bernt Hermele. Men det som upprör mig mest rör inte så mycket reklamchefen utan vad Hermele och Nilsson har att berätta om andra funktionärer i svenska Röda Korset m.fl. hjälporganisationer och deras och förmodade inställning till insamlade medel.

Det gäller bland annat generalsekreteraren Christer Zettergren, ordföranden Bengt Westerberg och prinsessan Christina, alla med väl tilltagna arvoden. Zettergren hade 89.000 kr per månad och Westerberg 68.500 kr per månad.

För mig framstår följande uttalande i Nilssons text som kanske allra mest upprörande: "Bland många hjälporganisationer finns det en outtalad föreställning om att pengar som skänkts från allmänheten kommer från ingenstans och inte ägs av någon."  D.v.s. det är fritt fram för inflytelserika figurer i organisationen att lägga beslag på pengarna för egna ändamål. Samma sak gäller f.ö. i stor utsträckning den statliga u-hjälpen. Jag undrar alltid hur många helt eller halvt kriminella skeenden som aldrig lagföres i hjälpindustrin. Nilsson säger t.ex. i artikeln några ord om ett Röda Kors-fall med anknytning till Brasilien. Nilssons antagande att motsvarande reklamchefsbrott inte skulle kunnat hända i Läkare utan gränser tror jag inte på. Det är alltför djärvt.

Samtidigt visar hjälpindustrins höga företrädare en påtaglig stingslighet mot var och en som ifrågasätter effektiviteten i verksamheten. Det har de goda personliga skäl till.