Socialdemokraterna och deras kris
Socialdemokraternas kriskommission har publicerat en första rapport om orsakerna till att riksdagsvalet 2010 inte gick så bra. Jag har inte tillgång till hela texten, bara det referat som Mats Knutson gjort på SVT.se. Rapporten verkar i huvudsak vara seriös, såvitt framgår av referatet. Så långt om rapporten.

Trots en omfattande diskussion i media finns det aspekter på valnederlaget som såvitt jag vet, hittills inte har diskuterats offentligt. En sådan aspekt är att den socialdemokratiska eliten gissningsvis har fått en extra kraftig chock av nederlaget därför att man innerst inne trott att demografin skulle ge de rödgröna seger. De nya svenskarna röstar i mycket stor utsträckning på de rödgröna. Men de har hittills i betydligt större utsträckning än övriga svenskar avstått från att rösta. I 2010 års val skulle etniska företrädare för de rödgröna partierna - inte minst (S) - med lock och pock se till att invandrarna röstade. Särskilt skulle invandrare som inte kunde svenska och som därför var särskilt lätta att påverka för energiska valarbetare, förmås att rösta. Om metoderna var legitima i den svenska demokratin betydde mindre.

En aspekt på valnederlaget som antytts, men inte diskuterats särskilt mycket, är vidare, att socialdemokraterna under sin långa tid vid makten förmodligen fått fler rena yrkespolitiker än andra partier. Anhängare av de övriga partierna har helt enkelt varit tvungna att i större utsträckning satsa på en kvalificerad utbildning för att kunna försörja sig på ett tillfredsställande sätt. Ett civilt jobb har varit nödvändigt. De partierna har också i regel varit i opposition, vilket gjort det svårare att ordna politiskt betingade arbeten inom den offentliga sektorn. Det är också rätt uppenbart att många unga med invandrarbakgrund gjort politisk karriär inom eliten, just därför att de är unga med invandrarbakgrund. Och att detta varit vanligare bland de rödgröna. De är nu troligen extra besvikna. Men det är inte alls uteslutet att de rödgröna kan vinna nästa riksdagsval, trots socialdemokraternas problem just nu.

Det är den här typen av gissningar som man kan kosta på sig att offentliggöra, när man är ålderspensionär. Det kan tilläggas att Mats Knutsons referat är trevligt att läsa. Han skriver utan de språkliga onöjaktigheter som är så vanliga i texter av yngre journalister och vetenskapsmän.

Slutligen ett tips till mina professionella folkrättsvänner i den anmärkningsvärda Assangeaffären: Det kan väl aldrig vara så att den europeiska arresteringsordern strider mot ordre public i UK och annorstädes?