Assagneaffären

Assagne, forts. Docent Brita Sundberg-Weitman har idag, 7/3 2011, publicerat en ny artikel om Assagneaffären på Newsmill. Det låter för mig främmande, alltför högtidligt, när jag som gammal pensionär säger att det för mig känns som en moralisk plikt att stödja Brita Sundberg i hennes ställningstaganden i artikeln. (Jfr uttalanden på torstensforskarblogg.blogspot.com.) Men det gör jag. Jag anser att Brita Sundberg har i allt väsentligt rätt, även om jag tycker att hon minst sagt tar i lite väl mycket, när hon jämför Fredrik Reinfeldt och Anders Perklev med Bagdad Bob. (Jfr mitt uttalande om Reinfeldt 10/2 2011).

För egen del har jag vid flera tillfällen hävdat på min blogg, att den europeiska häktningsordern mot Julian Assagne bör underkännas av de engelska domstolarna på grund av att den strider mot engelsk och västeuropeisk ordre public. Jag har i det sammanhanget också antytt att jag är medveten om att min ståndpunkt kan uppfattas som extrem. Jag har vidare uppmärksammat professor Suzanne Wennbergs påpekanden om den engelska sexbrottslagstiftningen. Inte desto mindre känner jag mig stärkt i min uppfattning av Brita Sundbergs senaste artikel. Man kan kanske säga att Brita Sundberg-Weitman på grundval av vad som bort göras och beslutas i Sverige i enlighet med svensk lagstiftning kommit fram till att den engelska domstolen borde ha underkänt arresteringsordern.

Jag för min del har på grundval av samma material kommit fram till att hanteringen strider mot vad jag uppfattar som skick och bruk i de civiliserade rättsstaterna i Västeuropa i ett sådant här fall. Vad man tycker om Assanges publicistiska verksamhet och om honom som person i största allmänhet är ovidkommande i sammanhanget.