Julimonarkin

Julimonarkin. Professor Stig Strömholm har efter en tids frånvaro i Svenska Dagbladets kulturdel återkommit med en understreckare med titeln Utvecklingen sprang ifrån julimonarkin (SvD 27/2 2012).

Stig Strömholm anmäler en bok av Gabriel de Broglie med titeln La Monarchie de julliet 1830-1848 (Fayard, 462 s.). Man kan på goda grunder fråga sig hur många svenska historiker - även yrkeshistoriker - som har ämnet present. Ludvig Filip upphöjdes 1830 på revolutionär väg till "Fransmännens kung". Titeln skulle ge monarkin en mer folklig framtoning än förut, på samma sätt som det svenska prinsessnamnet Estelle skall associera till Folke Bernadotte. Strömholm ger boken ett mycket gott betyg och jag som inte läst boken har naturligtvis ingen avvikande mening.

Stig Strömholm har särskilt uppmärksammat att rösträtten (för män) utsträcktes något. Väljarkåren ökade från c:a 90.000 till 170.000 genom ändrade rösträttsregler. Frankrike hade vid denna tid c:a 32 miljoner invånare. England hade något under 20 miljoner invånare och en miljon väljare efter den berömda valreformen 1832. De båda stora länderna hade ännu långt till allmän rösträtt för män och kvinnor.

Det är bra att franskspråkig litteratur uppmärksammas. Det är numera få svenskar som kan läsa franska någorlunda obehindrat. Flertalet svenska akademiker m.fl. tror sig däremot kunna läsa engelska obehindrat. I själva verket är det inte så. Och tysk litteratur ska vi inte tala om.

Efterskrift. Jag har kompletterat min text om Tage Erlanders Dagböcker 1961-1962 på min forskarblogg, http://torstensforskarblogg.blogspot.com/ med en efterskrift.