Axess nr 6 2011. Idag (31/8 2011) kom senaste numret av tidskriften Axess. Det är en högtidsstund för oss okonformistiska intellektuella. Jag blev inte besviken denna gång heller. Egentligen har jag inte tid att skriva på bloggen för jag är fullt upptagen av läsning av tidskriften. Två artiklar har särskilt fångat mitt intresse. Den ena är skriven av Kjell-Olof Feldt, den andra av Gunnar Wetterberg.
Kjell-Olof Feldt skriver en artikel som egentligen har ett pinsamt enkelt innehåll, men som är absolut nödvändigt i den politiska diskussionen. Rubriken lyder: Goda Gåvors Givare. De nya Socialdemokraterna har tagit på sig spenderbyxorna. Nu måste de visa hur de ska betala för löftespolitiken. (Sid. 22-23.)
Feldt spar inte på krutet: Om barnfattigdomen: "Att helt avskaffa barnfattigdomen, som den nu definieras, är ungefär lika lätt som att springa ifrån sin egen skugga." Om det framtida pensionssystemet: "...räkna igenom pensionssystemets ekonomiska förutsättningar på nytt och höj pensionsavgiften...". Kjell-Olof Feldt avslutar artikeln med orden: "Framför allt kan Givaren av de Goda Gåvorna inte låtsas som om de inte behöver betalas."
Jag tror att det är just det sistnämnda som Håkan Juholt tänker göra. Han tänker inte berätta om finansieringen. Han vänder sig inte till eliten. Han vänder sig till breda lager av människor - svenskar och invandrare - som räknar med att någon annan ska betala för de förmåner de kan få och som fortfarande i nådens år 2011 hyser en god portion klasshat mot de bättre ställda.
Gunnar Wetterbergs artikel har rubriken "Gör om kommunallagen" (Sid. 32-33). Det är det klassiska förhållandet mellan förtroendevalda (nämndledamöter m.fl.) och anställda som Wetterberg berör. Även hans artikel berör problem som diskuterats i hundrafemtio år, men som än i dag är högaktuella. Wetterberg kritiserar även förhållandet mellan de olika kommunala nämnderna. Som vanligt gäller f.ö. att beslut är en sak och implementation av besluten en annan.
Ett förhållande som Wetterberg kunnat beröra, men som han inte säger något om, är att även människor med kvalificerad utbildning, som inte själva arbetar i det kommunala eller landstingskommunala systemet, ofta är skrämmande okunniga om den kommunala självstyrelsen med valda förtroendemän. Det gäller f.ö. också en hel del av de människor som arbetar i systemet.
SL-taxan höjs. Att lokaltrafiktaxan i Stockholm höjs är ingenting nytt i världshistorien. Det hyggliga finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) har på sedvanligt sätt råkat i blåsväder med anledning av höjningen. Särskilt har Rosdahl förstås gisslats i Aftonbladet (S). Peter Kadhammar har skrivit en kolumn med rubriken "En mäktig-M-politiker med primitiv filosofi". (31/8 2011.) Problemet som Kadhammar förstås inte nämner är, att olika politiska majoriteter i landstinget genom åren tillämpat ungefär samma filosofi som Rosdahl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar