Kulturskribenternas språk. Den kände språkdocenten och författaren Lars Melin gör ett viktigt inlägg på Newsmill 11/8 2012 under rubriken Kulturskribenter skriver sämre än alla andra. Lars Melin gör sig inte direkt populär bland kulturskribenterna. Han ger ett par slående exempel på ett för de allra flesta läsare obegripligt fikonspråk. Man undrar om skribenten själv vet vad hen menar. Ett problem i sammanhanget är att varje skribent tycks ha sin egen terminologi; det är inte fråga om en för ett flertal kulturskribenter gemensam terminologi, som läsaren kan tillägna sig.
För egen del har jag sett samma tendens hos en hel del yngre författare på det juridiska området. Inte minst gäller det EU-rätten. När detta rättsområdes nestor, professor Ulf Bernitz f. 1936, skriver i Juridisk Tidskrift eller Europarättslig Tidskrift tycker jag mig utan vidare kunna förstå vad han menar utan att för den skull utge mig för att vara specialist på det europarättsliga området. När en del yngre skribenter på området (eller andra rättsområden för den delen) är i farten är deras texter ofta mer eller mindre obegripliga. Det beror till en del på deras terminologi, men kanske lika mycket på alla monstruösa språkfel som de gör sig skyldiga till. Det är t.ex. inte ovanligt att de flätar in meningar i varandra på ett så krångligt sätt att de glömmer både subjekt och predikat.
Facit. SVT har nyligen sänt ett program om Facit och Åtvidaberg. Jag tycker att det var ett välgjort program om räkne- och skrivmaskinföretaget Facits uppgång och fall och om det kända fotbollslagets korta storhetstid. Laget sponsrades som bekant av Facit och hade sin storhetstid omkring 1970, när svagheten i Facitföretaget redan började märkas.
Facit är ett skrämmande typexempel på hur ny teknik kan förändra förutsättningarna på en marknad. Inom Facits ledning var man medveten om att elektroniken så småningom skulle ersätta de mekaniska räknarna och skrivmaskinerna. Men man trodde att denna utveckling skulle ta relativt lång tid - kanske hela tjugo år. Men oj vad man bedrog sig!
Det är glädjande att veta att Åtvidaberg nu (2012) upplever lite av en ny storhetstid. Av Facit har efter många turer blivit ett företag som framgångsrikt tillverkar elektroniska komponenter.
Sölvesborg har talat! SD-ordföranden Jimmie Åkesson har hållit sitt sommartal i sin hemstad Sölvesborg den 11 augusti 2012. Manuskriptet återges i sin helhet på den politiskt inkorrekta sajten Avpixlat. Jag har gjort mig besväret att läsa igenom hela texten. Jimmie Åkesson har åstadkommit ett skickligt tal. I stort sett har han undvikit extrema uttryck och vändningar. Det mesta han säger är sådant som skulle kunna sägas av vem som helst av riksdagspartiernas ledare utan att väcka uppseende.
En Göteborgspir har talat! FP-ledaren, statsrådet och majoren Jan Björklund höll sitt sommartal på en pir (!) i Göteborgs hamn den 12 augusti 2012. Det är ett långt och väldigt detaljrikt tal i typisk folkparti/liberal stil. Det enda minnesvärda är uttalandet att S-ledaren Stefan Löfven är rädd för två saker: "det ena är att gå till val 2014 utan ett rödgrönt gemensamt alternativ - och det andra är att gå till val 2014 med ett gemensamt rödgrönt alternativ". Det är också värt att notera att Björklund tydligen inte vågar hålla fast vid kravet på elementära kunskaper i svenska som krav för svenskt medborgarskap.
Svensson har talat! Professor Lars E O Svensson är en av sex ledamöter i Riksbankens direktion. Ledamöterna är i praktiken oavsättliga under sin mandatperiod. Svensson har i en intervju i Dagens Nyheter, som även omtalats i SvD 13/8 2012, kritiserat sina kollegers kunskapsnivå. Han anser att kollegerna brister i fråga om kunskaper i makroekonomi, penningpolitik och finansiell stabiltet och att diskussionerna i direktionen därför håller en alltför låg nivå. Han får mothugg av riksdagsledamoten Johan Gernandt (M) som är ordförande i riksbanksfullmäktige.
Jag ingen möjlighet att uttala mig om huruvida Svensson har rätt i fråga om kollegernas kunskaper och om diskussionsnivån i riksbanksdirektionen. Men jag har för egen del ofta förvånat mig över kollegers brist på aktuella kunskaper. Inte minst har det gällt ny lagstiftning på områden som varit relevanta i undervisningen. Deras privata angelägenheter har helt enkelt tagit så stor plats i deras liv att de inte har haft tid att förkovra sig. Jag vill betona att detta har gällt både män och kvinnor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar