S-ordföranden Stefan Löfven sommartalar

Löfvens sommartal. Äntligen har jag fått lite arbetsro så att jag kan göra en kommentar till S-ordföranden Stefan Löfvens sommartal 26/8 2012. Löfven är som bekant ordförande i landets största politiska parti. Vad han säger - och inte säger - är redan därför viktigt. Såvitt jag har kunnat se har kommentarerna i massmedia till talet varit rätt begränsade. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande kommentar. Jag nöjer mig med att ge kortfattade synpunkter.

Talet är upplagt på liknande sätt som övriga partiledartal som jag kommenterat. Men det är i påfallande hög utsträckning riktat till de egna aktiva. Även om det naturligtvis innehåller kritik mot Alliansen.

Stefan Löfven börjar med inbördeskriget i Syrien i rätt försiktiga ordalag, utan att alltför mycket fria till invandrarna, något som vore naturligt med tanke på att åttio procent av "de nya svenskarna" sympatiserar med den rödgröna sidan.

I nästa avsnitt är det närmast en vältalig arbetsgivardirektör som påminner socialdemokraterna om globaliseringens ekonomiska fördelar för Sverige. Även i fortsättningen är det arbetsgivardirektören som talar. Sveriges export har ökat, men den största delen går fortfarande till EU-länder. Det är det omöjligt att bortse ifrån. Men Sverige måste stärka sin export till framgångsländer som Kina, Indien och Indonesien. Det begriper förstås inte regeringen.


Tillväxtmotorn Stockholm måste tillgodoses med bl.a. bättre kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande. Det har inte Alliansen förstått fullt ut.

Stefan Löfven vill motverka den "skyhöga" ungdomsarbetslösheten med åtgärder liknande dem i Danmark och Tyskland. Samtidigt vill han höja kraven i skolorna och andra utbildningsanstalter. Jag ser framför mig mitt eget gamla läroverk med Stefan Löfven som en den nya S-tidens Rector Grandiosus! Inte nog med det. Lärarnas ställning skall stärkas och de skall odelat kunna ägna sig åt undervisningen och befrias från diverse pappersarbete. Detta program är helt i linje med vad min son matematikläraren förespråkar. Men jag undar om alla pysseltanterna i skolan är med på noterna. Löfven har kanske glömt att skolan numera är en kvinnodominerad arbetsplats.

Vi måste satsa på gymnasieskolan, på järnvägar och vägar och annan infrastruktur för att göra landet konkurrenskrafigt också i framtiden. Forskningen måste också prioriteras, inte minst genom samverkan mellan näringsliv, forskning och förtroendevalda. (Här tänker Stefan Löfven nog bl.a. på Erlanders forskningsråd från den tidiga efterkrigstiden.)
Småföretagandet och innovationskraften måste stärkas för att säkra den framtida välfärden. Bolagsskatten bör sänkas! Samtidigt skall vi tillsammans bygga ett ekologiskt hållbart samhälle och en hållbar frihet.

Förutom att invandringspolitiken berördes flyktigt var det tre betydelsefulla områden som Stefan Löfven inte berörde i sitt långa tal. Försvaret nämndes inte och inte heller energipolitiken. Alla vet att vindkraft o. dyl. inte räcker till. Blir det kärnkraft, ytterligare utbyggd vattenkraft eller vad? Bortsett från bolagsskatten nämnde Stefan Löfven inte heller beskattningen.

Här kommer ett stilbrott: Blir det höjda skatter för oss undersåtar? Eller snarare hur mycket höjda skatter? Store S-ledare: Får jag bo kvar i min bostad?

Överkurs: Läs ledarkolumnen i Svenska Dagbladet måndagen den 10 september 2012 av den plötsligt återuppdykande Roland Poirier Martinsson. Den har rubriken "De borgerliga sövs av Löfven". Jag delar Martinssons åsikt.