Tillräknelighet

Tillräknelighet. Föreningen för lagstiftningslära höll en sammankomst i Högsta domstolens lokaler i tisdags, den 25 september 2012. HD-domaren justitierådet Martin Borgeke f. 1949 höll en intressant och ledigt framförd föreläsning med rubriken Tillräknelighet - reglering genom lagstiftning eller praxis. Bakgrunden till ämnesvalet är att Sverige avskaffade tillräknelighetsbegreppet inom straffrätten år 1965, då den nuvarande brottsbalken ersatte 1864 års strafflag. Begreppen "Femfemmor" (SL 5:5) och "Femsexor" (SL 5:6) försvann. De kallades f.ö. vanligen "Heltokiga" och "Halvtokiga" av straffrättsprofessorn Ivar Agge, vilket ger en föreställning om vad lagrummen handlade om. För att straff skall kunna utdömas krävs i de flesta länder som är jämförbara med Sverige att gärningsmannen är "tillräknelig". Sverige skulle förstås på vanligt sätt melde sig ud, vilket då inte ledde till någon mer omfattande diskussion även om en eller annan motståndare talade om "Sovjetpsykiatri". Ett vänligt, vårdinriktat samhällsskydd ansågs som viktigast.  Det har senare framkommit krav på en återgång till krav på tillräknelighet. Senast har det skett i betänkandet Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17). Det skulle föra för långt att redovisa de olika lagändringar avseende detaljer som de aktuella brottsbalksreglerna undergått sedan 1965.

I den diskussion som följde kom den givna frågan upp om 1965 års lagändring och den nu tilltänkta lagändringen kunde betraktas som resultatet av mer allmänna ideologiska förändringar. Det tycktes råda enighet om att så var fallet. I straffrätten är legalitet särskilt viktigt. Det behövs ett system för straffandet av människor. Tillräknelighetskrav får inte blandas med krav på uppsåt. Det sades bl.a. att ett krav på tillräknelighet inte får leda till att åklagare underlåter att åtala om hen anser att kravet på tillräknelighet inte är uppfyllt. Åklagaren skall agera som vanligt, d.v.s. åtala. Det är domstolen som skall ta ställning till om gärningsmannen varit tillräknelig och ett krav på tillräknelighet bör inte återinföras genom praxis.

Jag hoppas att jag har lyckats ge någon föreställning om föreläsningen och diskussionen, trots att ämnet är rätt främmande för mig.