Assagnefallet, Avsikt och rus samt Språkliga dimridåer

Assagnefallet, forts. The High Court i London har idag beslutat att Julian Assagne skall utlämnas till Sverige för att ev. lagföras för sexbrott mot två kvinnor. Jag har tidigare sagt att jag anser att han inte borde utlämnas (se min blogg 10/2 2011). Julian Assagne har förmodligen möjlighet att överklaga High Courts avgörande till Supreme Court, som numera är Englands högsta domstol. Fortsättning följer som sagt. Julian Assagne är en udda, som det vill synas, föga sympatisk person, men det är inte det som det eventuella brottmålet gäller.

Avsikt och rus. Det har utbrutit en professorsfejd mellan två professorer emeritae och två professorer i straffrätt. Madeleine Leijonhufvud och Suzanne Wennberg anser att en dom nyligen i Högsta domstolen innebär en sensationell förändring av straffrätten i Sverige. De anser att HD i domen fastslagit att självförvållat kraftigt rus leder till att ett grovt brott, som en gärningsman begått, inte kan räknas som avsiktligt. Gärningsmannen har s.a.s. inte vetat vad han gjorde och kan då inte dömas för avsiktligt brott. Detta skulle också gälla den som är kraftigt drogpåverkad. Straffrättsprofessorerna Petter Asp och Magnus Ulväng tolkar domen på ett annat sätt. De menar att straffrätten egentligen inte har förändrats genom HD:s avgörande. Den har utvecklats till det bättre. (SvD Brännpunkt 1 och 2 november 2011.) Bekant tyskt akademiskt ordspråk: "Vad som är sanningen i Jena är blott ett dåligt skämt i Heidelberg."

Fotnot 1: De tyska städerna Jena och Heidelberg är båda berömda universitetsstäder. Fotnot 2: Jag är medveten om att frågor om brottets subjektiva sida (avsikt etc.) är mycket svårbedömda.

Språkliga dimridåer. Professorernas strid om avsikt leder mig osökt till docent Lars Melins senaste kolumn i tidskriften Axess (November 2011 s. 65). Kolumnen har titeln Språkliga dimridåer och undertiteln/sammanfattningen Varför uttrycker sig humanistiska forskare ofta så tillkrånglat? Lars Melin förklarar. Han talar på sedvanligt roligt sätt bl.a. om verbala bunkrar, tomma tunnor och cirkelresonemang. Han använder alldeles för vanliga ord. Säkert har han sedan länge skaffat sig så många mäktiga fiender att han aldrig kan räkna med en professorstitel ens i det professorstäta Sverige.