Miljöpartiets 250.000 själar. En stor nyhet just nu är att Miljöpartiet ska försöka engagera en kvarts miljon människor (250.000) att ge förslag om den politik som partiet ska föra i riksdag, landsting och kommuner. Partiet har för närvarande under 20.000 medlemmar, även om medlemsantalet sägs öka starkt. Språkröret Gustav Fridolin och ett par andra framstående miljöpartister har skrivit en debattartikel om saken på DN Debatt 30/10 2011. Ledarskribenten Maria Ludvigsson har kritiskt granskat miljöpartiutspelet och andra liknande partiutspel i Svenska Dagbladets ledare 1/11 2011. Det ligger mycket i hennes kritik. För min del har jag fäst mig vid att språkröret Åsa Romson inte har undertecknat debattartikeln. Jag har svårt att tänka mig att parhästarna Gustav Fridolin och Åsa Romson har olika meningar i en så viktig fråga för partiet. Men jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte båda partiledarna skriver under, helst som dubbelkommandot har ansetts som en förebild inom flera andra partier och saken gäller något av en ödesfråga för framtiden. Man kan utgår ifrån att MP-initiativet kommer att få mycket stort utrymme i massmedia, inte minst därför att så många av massmedias medarbetare har stora sympatier för Miljöpartiet eller är miljöpartister.
Om initiativet inte skall ses som ett propagandautspel som inte skall få någon reell inverkan på partiprogrammet, om initiativet verkligen skall tas på allvar i sak, ja då kan man förutse vissa svårigheter. Hur skall man hantera förslag som visar att en bred, med partiet allmänt sympatiserande, allmänhet har åsikter som avsevärt avviker från partiets ståndpunkter? Det kan gälla nyckelområden i politiken t.ex. immigrationen, hälsovården och utbildningen (jag har avsiktligt avstått från termerna invandring och "skola, vård och omsorg"). Eller rent av miljöfrågorna. Och hur skall man hantera skillnader i åsikterna mellan de olika nivåerna nationen, regionen och kommunen? De många sympatisörerna i kommunen vill kanske få köra med dubbdäck på en viss väg, medan de renläriga aktivisterna i partiet vill förbjuda dubbdäcken på den vägen. Eller än värre om åsiktsskillnaderna gäller exempelvis provmedborgarskap, anhöriginvandring eller utvisning p.g.a. grova brott!
Jag vill minnas att det under Olof Palmes tid som partiledare för Socialdemokraterna förekom ett viktigt s.k. rådslag inom partiet. Jag minns nu inte vad frågan gällde. Men Olof Palme "tolkade" offentligt svaren i rådslaget tvärs emot resultatet. Och detta trots att rådslaget gällde medlemmar i partiet, inte en vid krets av utomstående. Man får väl förutsätta att också Miljöpartiet offentliggör resultatet av sin remiss till allmänheten.
Slöjor i rättssal. En modig rådman har vågat avvisa tre muslimska kvinnor som bar slöja för ansiktet - alltså inte enbart huvudduk - när de kom som åhörare till en häktningsförhandling. Han har motiverat avvisningen med att han som rättens ordförande ansvarar för ordningen i rättssalen. En miljöpartistisk hög tjänsteman , jurist, hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) har omgående sagt till massmedia att han personligen (?) anser att avvisningen är felaktig. Det har en företrädare för den av skattemedel finansierade organisationen EXPO också sagt. Nu lär avvisningen vara officiellt anmäld till DO och JO. Det skall bli spännande att se vad som sker i ärendet.
Deregulation. Näringsminister Annie Lööf säger sig vara särskilt intresserad av att driva frågan om avreglering i näringslivet (deregulation). Det gäller enkelt uttryckt att minska den företeelse som brukar kallas regelkrångel för näringslivet och särskilt då för småföretagen. Alla riksdagspartier har länge sagt sig i princip vara för deregulation. En hel del har också gjorts. Men när det kommer till kritan finns naturligt nog politiska meningsmotsättningar om vad som är viktigt och oviktigt. Jag skrev en uppsats om avregleringsproblemen i mitten av 1980-talet och var då rätt pessimistisk. Jag anser fortfarande att det stora problemet inte är lagar och förordningar som regering och riksdag beslutar om utan den 'undervegetation' av normer med lite olika namn som andra samhällsorgan producerar. Lagar och förordningar uppmärksammas mycket mer i den allmänna debatten än dessa produkter.
Persson stämd. Godsägare Göran Persson, också känd som f.d. statsminister, har stämts av ett byggnadsföretag som utfört arbeten på hans gård och inte fått betalt för fakturor på sammanlagt en halv miljon kronor (500.000 kr) (se t.ex. AB 31/10 2011, SvD 1/11 2011). Fallet är lärorikt och bör inte föranleda någon skadeglädje. Göran Persson hade låtit utföra ombyggnadsarbeten på en byggnad på löpande räkning. Han har naturligtvis annat att göra än att personligen i detalj övervaka vad som göres och hur lång tid det tagit. Så småningom har det hela blivit avsevärt dyrare än Persson föreställt sig. Det är säkerligen många mycket mindre byggherrar än Persson - villaägare med flera - som upplevt detta. Även om arbeten utförts mot fast pris visar det sig ofta att tilläggsarbeten och reservationer för merkostnader leder till att priset blir avsevärt högre än byggherren tänkt sig. Själv har jag lyckligtvis hittills inte varit med om det. Även om mitt villabygge revolutionsåret 1968 blev något lite dyrare än beräknat p.g.a. att mer berg än beräknat måste sprängas bort.
Avpixlat. Sajten Avpixlat, som efterträtt den invandringskritiska sajten Politiskt Inkorrekt håller på att finna sin form, verkar det. Den gör hittills ett mer 'akademiskt' intryck än PI. Artiklarna har ofta oändligt många enskilda kommentarer. Det skall bli intressant att följa utvecklingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar