fredag 23 september 2011

Grundlagsdiskussion på SVT Forum och SAAB-rekonstruktion

Grundlagsdiskussion på SVT Forum. Den outvecklade diskussionen om Regeringsformen och överhuvudtaget konstitutionella frågor i Sverige fick blixtbelysning i en sändning från ett seminarium som ordnats av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Seminariet hade gått av stapeln för någon dag sedan, men sändes i TV2 den 22/9 2011. Moderator var professor Olof Petersson. De två viktigaste deltagarna var f.d. justitierådet, professor em. Fredrik Sterzel f. 1934 och professor em. Olof Ruin f. 1927. Fredrik Sterzel har varit professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet. Olof Ruin har varit professor i statskunskap vid Stockholms universitet.

Professor Sterzel,  som bland mycket annat varit rådgivare i konstitutionella frågor åt statsminister Thorbjörn Fälldin (C), antydde på fullt allvar - får man anta - att han inte förrän nyligen uppmärksammat att 1974 års Regeringsform föreskriver att "regeringen" beslutar om extraval (alltså riksdagsupplösning och nyval) under pågående mandatperiod under det att det tidigare [genom 1969 års partiella författningsreform] föreskrevs att "statsministern" fattar ett sådant beslut. Om det är statsministern som fattar beslutet så är det naturligtvis nästan aldrig särskilt svårt att fastställa om beslutet har tillkommit i laga ordning. Men om regeringen sägs ha fattat beslutet blir det mer komplicerat. Jag skall för ärlighetens skull omtala att jag har skrivit en artikel om problematiken i Förvaltningsrättslig tidskrift 1988 s. 1-23. Antalet läsare har sannolikt varit begränsat.

Låt oss anta att regeringsbeslutet i vederbörlig skriftlig form överlämnas till Valmyndigheten för verkställighet. Det är undertecknat av statsministern och ytterligare ett statsråd. Samtidigt meddelar massmedia att en stor majoritet av de övriga statsråden har motsatt sig beslutet om extraval. (En svensk regering brukar ha cirka tjugu statsråd.) Skall Valmyndigheten eller ytterst kanske dess generaldirektör rätta sig efter regeringens beslut sådant det framträder i officiell, skriftlig form, eller skall generaldirektören med flera vägra. Och hur skall de kommunalt valda Valnämnderna agera? Allt detta framstår som en akademisk fråga utan varje praktisk betydelse i landet lagom. Men Sverige är inte längre landet lagom. Alla de stora förändringarna har gjort att den här typen av frågor visst kan uppkomma. Vem av 1974 års grundlagsfäder kunde t.ex. på riktigt allvar tänka sig att ett av statsråden i en 'borgerlig' regering 2011 har annan hudfärg än folkmajoriteten och är född i Afrika och har berättat i massmedia att hon ljugit i asylprocessen för att få stanna i Sverige? (Fotnot: Hon som avses har alltid för mig framstått som en av de vettigaste i regeringen.) Och vem kunde på allvar tänka sig att kravet på svenskt medborgarskap under tio år för att kunna utses till statsråd vips skulle avskaffas utan påtaglig debatt? Nu krävs bara att man är svensk medborgare. Ändringen har skett fr.o.m. 2011, något som de allra flesta bildade och obildade svenskar är lyckligt omedvetna om. Man kan f.ö. utläsa av regeringsformen att regeringen måste bestå av minst fem statsråd, statsministern inräknad. För att vara riktigt kontroversiell så travesterar jag här ett känt amerikanskt ordspråk från det kalla krigets kallaste tid: optimisterna hoppas på en regering av fem ryssar, pessimisterna fruktar en regering av fem kineser.

Det har uttalats av riksdagens konstitutionsutskott att varje regering får besluta internt om sina beslutsformer. En koalitionsregering kan t.ex. besluta att vissa politiskt viktiga beslut skall fattas enhälligt av de i koalitionen ingående partiledarna, som förutsätts ingå som statsråd i regeringen. Regeringens ledamöter kan också från fall till fall besluta om omröstning och majoritetsbeslut, etc. I vanliga fall är de svenska regeringssamman-trädena en ren formalitet - regeringen "registrerar" så att säga de beslut som fattats av de enskilda statsråden, som förutsätts samverka med varandra i former som inte regleras i Regeringsformen eller annan av riksdagen stiftad lag. Det bör kanske nämnas att regeringsbesluten enligt 1809 års regeringsform i dess ursprung-liga lydelse fattades av kungen ensam, statsråden var hans rådgivare. Detta kritiserades från början av liberat sinnade debattörer. De menade att 1809 års Regeringsform bara innebar en fortsättning på det gustavianska enväldet. I Finland är det fortfarande så att mycket viktiga beslut fattas av presidenten ensam.

Professor Olof Ruin var inne på att statsminister Reinfeldt borde ombilda sin regering till en ren moderatregering. Regeringen skulle sedan söka stöd hos både borgerliga och rödgröna från fall till fall. Han trodde att det skulle bli lättare (!) att komma överens med de rödgröna partierna på det sättet. Jag tror tyvärr att det inte är så. Visserligen är Moderaterna och Socialdemokraterna ungefär jämstarka just nu, men jag tror att de aktiva Socialdemokraterna med rätt eller orätt bär på en föreställning att Socialdemokraterna är det statsbärande, goda, partiet. Dessutom tror S-partistrategerna sannolikt att den stora invandringen från länder utanför Europa i en nära framtid med automatik kommer att ge de rödgröna partierna ett övertag. Det tror förmodligen också Fredrik Reinfeldt och hans rådgivare. Det är inte minst därför som han är angelägen att knyta an till Miljöpartiet till nästan vilket pris som helst. Professor Ruin är en framstående statsvetare, men han har sina rötter i Finland och jag är rädd att han är alltför påverkad av de partipolitiska traditionerna i det efterkrigstida Finland.

Här sitter jag och kommenterar arm och grå. Jag efterlyser de unga lejonen och lejoninnorna som kan ge nytt liv åt statsrättsdebatten. Var finns de? Är de helt upptagna av att hämta och lämna barn på dagis?

SAAB-rekonstruktion. Hovrätten har sensationellt nog beslutat att bifalla SAAB:s ansökan om rekonstruktion. Hovrättspresident Gunnel Wennberg vågade vara skiljaktig, vilket hedrar henne. För min del håller jag med Gunnel Wennberg. Förutsättningarna för ett bifallsbeslut föreligger inte. Det är fråga om ett politiskt beslut. Vem känner inte med de hårt prövade anställda? Men nu gäller det att producera och sälja bilar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar