SL och andra sågningar

SL-remsan. Efter ett antal konvulsioner har Stockholms Lokaltrafik (SL), som hör ihop med Stockholms läns landsting, ändrat reglerna för rabattremsan. Sedan årsskiftet 2010/2011 gällde att om en biljettkassa var obemannad så kunde remsan inte användas. I så fall fick resenären lösa en annan biljett. Om han/hon inte gjorde det och råkade ut för kontroll så var straffavgiften 1.200 kr per person. Mycket få resenärer visste om ändringen. Nu gäller omsider återigen att man får åka utan stämpling om man har remsa. Moderata trafiklandstingsrådet Christer G. Wennerholm tycker att ändringen är riktig. Samtidigt säger han att "detaljregleringen är ju politiker aldrig inne och styr; utan det gör SL:s verkställande ledning". Visst bör det vara så. Men i detta fall är det inte fråga om en "detaljreglering". Det är en fråga som gäller massor av resenärer, för det händer väldigt ofta att biljettkassorna inte är bemannade. För min del var jag med om det igår, när jag skulle åka in till Stockholm. För min del anser jag att Wennerholm bör erhålla en skarp reprimand för sin omdömeslöshet. (SvD 7/9 2011 s. 11.)

Sågning. Kommunistledaren och statsrådet in spe, Europaparlamentarikern [!] Jonas Sjöstedt sågar folkpartisten Carl B. Hamilton som kritiserat Sjöstedts budgetpolitik m.m.: "Hamilton hade fel på varje punkt." Särskilt svårsmält för Sjöstedt är att Hamilton har kunnat konstatera att (V) och (SD) råkar ha samma negativa inställning till EU. (SvD 7/9 2011 s. 5.) Jonas Sjöstedt får trösta sig med att det är en klassisk företeelse i politiken att ytterligheterna förenas i sitt hat mot liberala institutioner och personer.

Sågning. Professor Stefan Einhorn är en fin människa och kändis. Nu har han skrivit en bok som enligt en ofin, och därför läsvärd, människa, professor Thure Stenström, är alltför rörig. Stil och berättarform är inte bra. "Einhorns moral väger tyngre än stil och form." (SvD Kultur 7/9 2011 s. 8.)

Sågning. "Utan psykologiskt djup." Det är rubriken på Magnus Erikssons recension av Jan Guillous senaste bok, "Brobyggarna", som är avsedd att bli den första delen i en romansvit om 1900-talet. (SvD Kultur 7/9 2011 s. 9) Det är en släktkrönika som tydligen är så förutsebar att läsaren snabbt mister intresset.