Bellman; Bildt; EU-domstolen

Bellman. Carl Michael Bellman som dog 1795 är fortfarande aktuell i Sverige. Det har han varit ända sedan han levde. Han har bedömts på olika sätt. Litteraturprofessorn Lars Lönnroth skriver i en understreckare om en färsk doktorsavhandling om Bellman (SvD 7/4 2012). Den är framlagd vid Stockholms universitet av Jennie Nell och heter Vivat vår monark! Carl Michael Bellmans panegyrik över Gustaf III 1771-1792 (370 s).

Lönnroth har givit sin understreckare titeln Bellman som hovpoet och kunglig pr-man, och det är det som doktorsavhandlingen handlar om. Lönnroth ger avhandlingen ett mycket gott betyg. Att Bellman bland annat skall ses som hovpoet och pr-man har alla som skrivit om honom vetat, även om det betonats mer eller mindre starkt. Esaias Tegners ord år 1836 om Bellman som en "sorg i rosenrött" betonar inte dessa aspekter. Jennie Nell har tydligen koncentrerat sig på och lyckats mycket väl med textanalyser, men hon har inte så mycket berört Bellmans drivkrafter för sin pr-mannaverksamhet. (Att det helt enkelt var ett sätt att försöja sig tror sig alla veta.)

Lars Lönnroth visar sin egen överblick över Bellman och hans tid och förhållande till kung Gustav genom att göra understreckaren till en lysande exposé över litteraturhistorisk litteratur i ämnet. Däremot har han kanske av utrymmesskäl inte nämnt historisk litteratur. På det sättet har han medvetet eller omedvetet undvikit att nämna sin fars, Erik Lönnroth, mycket kritiska bok om Gustav III: Den stora rollen. Kung Gustaf III spelad av honom själv (1986), som jag och många med mig ansåg mindre lyckad i förhållande till hans eminenta insatser i andra sammanhang.

Carl Bildt i Sarajevo 2012. Den 6 april 2012 deltog utrikesminister Carl Bildt i hedrandet av krigsoffren på 1990-talet i Bosnien, då han var medlare i konflikten. Ett par kontroversiella journalister, en från Frankrike, och en från England, uttryckte vid tillfället sitt hat mot Bildt för hans brist på insatser för att förhindra dödandet. Företrädare för olika muslimsk-bosniska organisationer i Sverige har därefter instämt i kritiken.

Det är mycket möjligt att kritiken har framförts tidigare. Men det är anmärkningsvärt att den blir allmänt omskriven just nu. Den som har lite anlag för konspirationstänkande skulle rent av kunna tänka sig att 'kritikstormen' ingår i den pågående vänsteroffensiven mot alliansregimen. Att massmedia i Bosnien uppmärksammat händelsen stort är naturligt eftersom den skedde i landets huvudstad och i ett betydelsefullt sammanhang.

Man vågar nog påstå att Carl Bildt hade små möjligheter att agera effektivt på 1990-talet. Det är till syvende och sist bara USA på västsidan som har tillräckliga maktmedel till sitt förfogande.

Slutligen. Vilken kritikstorm skulle inte ha utbrutit om Carl Bildt avstått från att delta i Sarajevo 2012. Då skulle det från samma kritikerhåll ha sagts att Bildt inte bryr sig om dödandet och offren.

Förhandsavgörande av EU-domstolen. Det kan tyckas säreget att från det politiska tyckandet övergå till en detalj i den svenska rätten. Men i själva verket är det fråga om ett spörsmål med med politiska aspekter.

Ulf Bernitz kommenterar i Europarättslig Tidskrift 2012 nr 1 s. 91-95 ett slutligt beslut av Hovrätten för Övre Norrland den 1 september 2011. Rubriken på Bernitz artikel är Högre instans får inte stoppa en lägre instans begäran om förhandsavgörande av EU-domstolen. Förenklat uttryckt kan man beskriva det hela på följande sätt. En tingsrätt hade i ett brottmål beslutat att begära s.k. förhandsavgörande från EU-domstolen angående den rätta tolkningen av EU-rätten i ett visst fall. Ett sådant förhandsavgörande är bindande för de nationella domstolarna. Åklagaren i målet överklagade tingsrättens beslut att begära förhandsavgörande. Hovrätten svarade i ett beslut att tingsrättens beslut inte kunde överklagas. (När en dom meddelats i målet får den förstås på vanligt sätt överklagas.)

Ulf Bernitz visar med hänvisning till bland åtskilligt annat ett rättsfall i EU-domstolen 2006 och dansk rätt att det är fråga om en praktiskt viktig ändring av EU-rätten. Den synes också vara av konstitutionellt intresse eftersom den innebär ett befästande av EU-rättens överhöghet. Lagt kort ligger så att säga för de nationella organen, när begäran om förhandsbesked framställts. Högre eller högsta domstolsinstans, som kanske finns närmare den politiska makten, kan inte lagligen ändra på det skedda.

Ulf Bernitz avslutar med att konstatera att det finns komplicerade frågor som gäller fall där en underinstans inte har begärt förhandsbesked, men att de ligger utanför hans artikel.