Stora Socialdemokrater, Tyra, Euro-skadeglädje, Politiskt Inkorrekt och Styckning

Det är mycket just nu. Det finns ovanligt mycket att kommentera, både stort och smått.

Socialdemokraterna. Både ledande socialdemokrater och andra partivänner är naturligt nog angelägna att se till att partiet åter blir statsbärande. I dag på morgonen (17/10 2011) intervjuades partisekreteraren, f.d. statsrådet Carin Jämtin. Hon talar bra, om än i kulsprutetakt, vilket måhända kan tolkas som lätt nervositet. Men värre är, att inte ens hon tycks ha riktigt fattat vad som hänt i det senaste valet - alltså den senaste verkliga kraftmätningen mellan de olika partierna. Hon sade att Socialdemokraterna är det "ojämförligt största partiet i landet". Och visst var Socialdemokraterna några tiondels procent större än Moderaterna i 2010 års val. Skall man se Carin Jämtins uttalande som en freudiansk felsägelse eller en besvärjelse eller vad annat? Det är möjligt att Socialdemokraterna med över 100.000 medlemmar är mycket större än Moderaterna och alla andra. Men jag tror inte att Carin Jämtin syftade på det. Jag tror att hon liksom övriga ledande socialdemokrater fortfarande lever i sin ungdoms just för tillfället felaktiga världsuppfattning att partiet får åtminstone 45 procent av rösterna i valen. Det kan mycket väl bli så på nytt, bland annat om den utomeuropeiska invandringen fortsätter i samma takt som hittills och andra stora samhällsförändringar sker. Men nu är nu. Det som nu är verkligt intressant med Jämtins uttalande är att det antyder hur svårt det är att reformera det socialdemokratiska partiet, om ledande partiföreträdare ser Allians för Sverige som en illegitim regim som regerar mot folkets flertal. Det är också lite konstigt att Jämtin inte ville svara på frågan i vilka hänseenden som partiledaren Håkan Juholts stab skall förstärkas. Det är ju inte fråga om ett privat storföretags interna organisation. Eller är det? Ett tips till Carin Jämtin och mina fåtaliga läsare. Läs och begrunda professor Jonas Hinnfors insiktsfulla brännpunktsartikel om (S). Den har rubriken Partiet måste hitta sin riktning (SvD 15/10 2011) och är lätt att hitta på nätet. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap i Göteborg.

I övrigt sade partisekreterare Carin Jämtin två gånger i intervjun i radions P1 att partiordföranden Håkan Juholt brutit mot regler som inte finns. Därmed antydde hon förstås att han inte gjort något fel beträffande ersättningen för dubbel bosättning. I förlängningen ligger, som hånfulla kommentatorer redan sagt efter åklagarens klargörande om rättsläget, att Juholt borde få tillbaka sina återbetalda 160.000 kronor. Kanske det. Problemet kan formuleras så att Håkan Juholt är en medelålders, framstående, nutida, s.k. svenne och en sådan skall ha en partner som betalar för sig. Han skall inte ha hemmafru eller något ditåt. Om Håkan Juholt till exempel hade varit från Mellersta östern hade saken kunnat komma i ett annat läge, får man tänka sig.

Tyra. Mona Sahlin blir föremål för en stor hyllningsartikel (!) i söndagsnumret av Aftonbladet (16/10 2011). Mona Sahlin, som är 54 år, framställs som en arbetande pensionär. Det berättas bland mycket annat att ‘Mona’ helt nyligen fått ett barnbarn som fått namnet Tyra. För mig är det ett utmanande förnamn. Det är ungefär som att heta Torsten e.dyl. i förnamn om man är kille i det nya Sverige. Jag skulle kunna tänka mig att en dotter till Jimmie Åkesson fick namnet Tyra.

Euro-skadeglädje. Jag tillhörde dem som för exakt sju år sedan röstade för att Sverige skulle införa euron som valuta. Sjuårsdagen firas av nästan alla journalister - inte minst kulturjournalister - som en sorts segerdag. Svenska folkets majoritet sade som bekant nej till euron, som nu är i kris. Jag får trösta mig och andra med att Danmark, som inte infört euron, också befinner sig i kris och att Sverige inte kommer att gå oskadat ur eurokrisen. Den som vanligt mycket seriöse f. näringsministern m.m. Leif Pagrotsky talade i radions P1 om eurokrisen på ett pedagogiskt, lågmält, sätt, utan skadeglädje. Han gick som bekant offentligt emot (S)-regeringens officiella linje och röstade nej till euron. Leif Pagrotsky är en av de få politiker som jag anser pålitliga.

Henning Sjöström avliden. Advokat Henning Sjöström, 89 år, har avlidit. Advokatsamfundets ordförande, Anne Ramberg, tecknade hans bild i påfallande ljusa färger i radions P1. Hon påminde bl.a. om att han uppträtt som advokat i många stora, uppmärksammade, processer, t.ex. neurosedynmålet. Hans första uppmärksammade mål var processen mot Kurt Haijby (1897-1965), som åtalats för utpressning mot kung Gustav V. Vi är snart inga jurister kvar som minns den affären.

Politiskt Inkorrekt. Websajten PI, Politiskt Inkorrekt, upphör efter tre år. Händelsen hälsas med tillfredsställelse av politiskt korrekta massmedia. Rubriken Sajt nära SD läggs ned över en notis i Svenska Dagbladet 17/10 2011 av Tobias Brandel är talande. Vi är många som saknar PI. Där fanns ofta nyheter och kompletteringar till nyheter av betydande intresse. I regel var det fråga om sådant som de centrala nyhetsorganen av olika skäl inte ville omtala. Främst rörde det sig förstås om brott där gärningsmännen var invandrare. Inte så sällan publicerade PI information som meddelare funnit i lokalpress o. dyl. I sina bästa stunder påminde verksamheten i dessa fall lite om Arvid Fredborgs rapportering i Svenska Dagbladet från Berlin under andra världskriget. Han skaffade sig diverse lokaltidningar från olika städer i Tredje riket, där han hittade artiklar och notiser om sådant som massmedia i Berlin av politiska skäl inte berörde.

Styckning. För en gångs skull nämner jag ett lokalt problem i Sollentuna kommun. Lokaltidningen Mitt i Sollentuna (11/10 2011, årg. 25, nr 41 s. 5) har som huvudrubrik på första sidan Färre får stycka av sina tomter. Det har under senare år blivit alltmer vanligt att ägare av större tomter fått lov av kommunen att klämma in allt större bostadshus med plats för allt fler boende på sina tomter eller att de har fått stycka sina tomter i en eller flera nya som bebyggts med bostäder för allt fler människor. Det betyder naturligtvis att berörda villaområdens karaktär gradvis förändras på ett sätt som villaägare i området upplever som negativt. Nu skall reglerna för avstyckning stramas upp och sakkunniga tjänstemän har fått i uppdrag att utreda vad som skall gälla för de områden som saknar föreskrifter om antal bostäder på samma tomt o.dyl.

Det är givetvis angeläget att nya bostäder byggs i storstadsområdet, men protester från villaägare och andra fäster uppmärksamheten på de problem som s.k. förtätning av bostadsområden medför. Tidigare var det ofta den s.k. kontoriseringen som innebar problem. Villaområden och liknande utnyttjades allt mer och mer för kontors- och liknande verksamhet, utan att det hade tillåtits genom planläggning. Inte minst torde det vara bilparkering som utgör ett praktiskt problem både vid kontorisering och förtätning för bostadsbyggande. Det är som sagt ett lokalt problem i Sollentuna, men problemet finns säkert lite varstans i Sveriges få storstadsområden och på andra håll också.